BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
tänkaren Adam Smith formulerar såsom den förste en sammanhängande
teori om marknadskrafternas inverkan på samhällsekonomin i
sitt inflytelserika verk ”The Wealth of Nations” från 1776. Det är i
denna bok Adam Smith lanserar sin berömda idé om den osynliga
hand som styr marknaden så att det blir till allas fördel. Principen
är förförande enkel: den fria konkurrensen betyder att produktionen
av varor blir så billig och effektiv som möjligt, vilket nödvändigtvis
måste medföra att samhället som helhet blir rikare. Vad Adam Smith
inte kunde förutse, var emellertid i vilket omfång den så kallade fria
marknaden i framtiden skulle bli manipulerad. Med tiden blev det fler
och fler osynliga händer. Bland annat skaffade sig kapitalets makthavare
möjlighet att forma sällskap, där de ekonomiska intressenterna
var utan direkt ansvar och delvis gömda bakom anonyma aktieposter.
På det sättet uppstod ekonomiska gigantkonstruktioner som kunde
dominera och göra stort sett vad de hade lust till på marknaden, utan
att någon på allvar kunde blanda sig i.
Den kapitalistiska marknadsekonomin fann sin slutliga form i och
med utvecklingen av den borgerliga demokratin. Målet för de stora
revolutionerna i Amerika och Frankrike i slutet av 1700-talet var visserligen
att skapa rättigheter för alla människor, men resultatet blev
ett politiskt system som inte minst kom att gagna näringslivet. Demokratin
gjorde det möjligt för de ekonomiska makthavarna att reglera
samhället så att marknad, produktion och konsumtion fick maximalt
spelrum. Det var en samhällsform som hela tiden kunde röra sig
och som i kraft av handlingsval och yttrandefrihet i vid utsträckning
förmådde absorbera sina egna inre motsättningar. Den enskilda hade
i princip möjlighet att fullfölja individuella, personliga mål samtidigt
som det överordnade maskineriet arbetade med att främja kapitalets
intressen och den samlade materiella tillväxten. Tåget körde bara åt
ett håll. Det fanns ingen rätt som var viktigare än egendomsrätten
och ingen frihet mer betydelsefull än den ekonomiska. Allt större
områden i tillvaron överläts till näringslivet och vi började i ökande
grad betrakta samhället som ett företag. Till sist måste varje fenomen
göras upp i pengar och förvandlas till en vara, för att vi överhuvudtaget
ska kunna erkänna det som verklighet. Kapitalismen har med
82