BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
metafysik förutsättningen för en verkligt genomgripande förändring
av konsumtionskulturen och den teknologiska civilisationen. För att
det ska kunna ske, krävs dock en fullkomlig omdefiniering av religionens
roll i samhället och av religionen själv.
Denna process har i viss bemärkelse redan varit igång i flera
årtionden. Särskilt i den västliga världen där ett växande antal människor
har sökt efter metafysisk mening utanför den klassiska, kristna
förståelseramen. Mängder av healers, terapeuter samt yoga- och tai
chi-lärare har genom åren fyllt den kollektiva medvetenheten med
orientaliskt inspirerade metafysiska idéer. Populärkulturen är genomströmmad
av en kalejdoskopisk blandning av astrologi, tibetansk
buddhism, auraläsning, reinkarnationslära, meditation, tantrisk sex
och feng shui. Man kan säga att det i kristendomens skugga har brett
ut sig en ny och vildväxande folktro. En marknad för religiösa och
ockulta idéer, som nog är öppen för kvacksalveri och humbug av
olika slag, men som inte desto mindre utgör ett konkret alternativ till
både religionens dogmatik och naturvetenskapens rationella materialism.
Tendensen att vilja komponera en personlig religiös kosmologi
är lätt att misskrediteras som ett uttryck för en narcissistisk konsumtionsmentalitet,
men oavsett hur naivt resultaten visar sig är det trots
allt en del förnuft i att försöka skapa mening i tillvaron utifrån de
idéer, bilder och symboler som ju ändå finns tillgängliga. När varken
kyrkans eller vetenskapens förklaringar fungerar tillfredsställande
är envar överlämnad att finna sin egen metafysiska väg efter bästa
förmåga.
Denna nya folktro är inte minst en produkt av den insikt i folkslagens
kulturella likvärdighet som resor, handel och massmedier har gett oss
under de senaste 50 åren. Vi vet nu hur det på alla platser på jorden
har utvecklats kulturer med samma grad av djup och uttryckskraft.
Överallt kan vi se samma intelligens och skönhet stråla ut från konst
och byggnadsverk. Det är ingenting som tyder på att en religion
framför någon annan skulle vara bättre på att bringa den enskilda troende
närmare Gud eller till att skapa bättre grogrund för människans
moraliska egenskaper och kärlek till nästan. Den visdom som finns
i världens religioner verkar vara mer eller mindre likalydande. Goda
204