Lönepolitiska vägval - IF Metall
Lönepolitiska vägval - IF Metall
Lönepolitiska vägval - IF Metall
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
För industrins parter var det viktigt att den nya lagstiftningen<br />
inte ledde till ”dubbla processer”, en process enligt<br />
Industriavtalet och en enligt den nya lagstiftningen.<br />
Lagstiftningen kom att utformas så att Industriavtalet<br />
och andra så kallade förhandlingsordningsavtal gavs en<br />
särställning.<br />
MI:s verksamhet påverkar inte de avtalsområden som<br />
omfattas av Industriavtalet i någon större omfattning,<br />
men för <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>s medlemmar som tillhör exempelvis<br />
Motorbranschavtalet och Samhallavtalet har MI större<br />
betydelse.<br />
Det har under lång tid funnits en samsyn i Sverige om<br />
att avtal inom den internationellt konkurrensutsatta<br />
sektorn bör vara lönenormerande på svensk arbetsmarknad.<br />
Den traditionen har sina rötter i 1930-talets<br />
Saltsjöbadsavtal. Exportindustrin skulle vara löneledande.<br />
Denna princip ingick på samma sätt som principen<br />
om att staten inte skulle lägga sig i lönepolitiken, i vad<br />
som brukar betecknas som ett hemligt tilläggsprotokoll 7<br />
till huvudavtalet. Det var en viktig del i det som brukar<br />
betecknas som Saltsjöbadsandan.<br />
Under 1970- och 1980-talen blev denna princip inget mer<br />
än läpparnas bekännelse. I praktiken utvecklades en<br />
situation där det blev en kapplöpning mellan offentligt<br />
och privat anställda och mellan arbetare och tjänstemän.<br />
7 Det är oklart om det fi nns något sådant protokoll. Det kanske snarare<br />
rör sig om ett antal handlingsprinciper som parterna var överens om<br />
och handlade efter, men inte skrev ned.<br />
<strong>Lönepolitiska</strong> <strong>vägval</strong> 33
Change language