Lönepolitiska vägval - IF Metall

estämmelser och att det, i de fall möjlighet ges för de
lokala parterna eller individer att göra olika val, fi nns
bestämmelser som gör att arbetsgivarna inte automatiskt
får ett maktövertag.
Om alltmer av arbetslivets villkor regleras i lag kommer
kollektivavtalets ställning att försvagas. Det kan vara ett
resultat av att parterna i ökad utsträckning vänder sig
till politikerna för att få en förändring till stånd, i stället
för att ta upp frågan med motparten. Det kan också bero
på att olika politiska företrädare själva vill hantera mer
av de frågor som rör förhållandena på arbetsmarknaden.
Alltför ofta uppstår situationer som visar att rollfördelningen
mellan arbetsmarknadens parter och företrädare
för de politiska partierna i Sverige är oklar. Ett exempel
är när företrädare för olika politiska partier ger uttryck
för hur olika gruppers relativa löner bör förändras. Ett
annat exempel är att det ofta pågår parallella initiativ
som syftar till att reglera en fråga via kollektivavtal
respektive lag. Ytterligare en orsak till att det blir mer
lag och mindre avtal är utvecklingen inom EU, med mer
av diskrimineringslagstiftning och EU-direktiv som
förutsätts implementeras med lagstiftning. I alla dessa
fall blir effekten att kollektivavtalet och parternas ställning
på arbetsmarknaden på sikt undergrävs.
EG-domstolens dom i målet Laval un Partneri (det så
kallade Vaxholmsmålet) kan också få såväl direkta som
indirekta effekter på kollektivavtalets ställning. Om lag-
Lönepolitiska vägval 45