Min tid - Bokförlaget Boksidan

Sen börjar dom hålla på med en pipa. Janne, en blond snubbe med helläckert lockigt hår
röker skitkonstigt. Jag hajar att det är hasch och vägrar att smaka när dom bjuder mig.
Okej, tycker dom. Natalie röker som bara den, sen börjar hon garva. Grabbarna garvar
också.
Det ser skitkul ut, dom bara ligger och vrider sig. Jag börjar också garva som fan, det
känns nästan som om jag vore hög själv, hur det nu känns. Dom röker mera hasch men jag
vägrar fortfarande att smaka. Däremot dricker jag nästan upp en hel flaska vin.
Janne reser sig upp och skriker "vi drar för helvete snuten kommer”.
Sen bara drar han. Vi andra ser ingen snut och det enda som rör sig åt vårt håll är en stor
gräsklippare. Men Janne bara rusar iväg och han rusar rakt på en bil. Han rasar och man
blir skiträdd.
Vi rusar dit, där på vägen ligger Janne, helt död. Jag, Natalie och den snubbe som heter
Eric försöker få liv i Janne med hjärtmassage och sånt. Det var skitbökigt; ska man pumpa,
pumpa, räkna till tio och sen blåsa eller ska man blåsa först. Fan det där som man övat så
jävla mycket. Den tredje snubben Benke står och skäller på han som körde.
Då kollar Eric på honom och börjar asgarva. Vi andra blir assnéa på honom. Fan, Janne
håller på att dö och han bara garvar, förresten så la han bara av att pumpa. Eric bara
fortsätter att garva samtidigt som han försöker att säga nått.
Till slut får han fram det "fan bilen stod ju still, Janne bara larvar sig”.
Det var faktiskt sant bilen stod fan parkerad. Benke sparkar till bilen och verkar fan ännu
snéare, sen börjar han också garva. Alla garvar vi utav helvete, Janne också.
Grabbarna tyckte vi skulle hänga med dom till deras replokal. Dom hade ett band som
hette Trash Fuck eller nått sånt. Jag drog mig lite, man vill ju inte va någon jävla groupie.
Men Natalie tyckte det verkade skithäftigt, så jag hängde på.
Men när vi kom dit blev jag nästan lite besviken. Dom var inte alls intresserade av oss utan
dom började verkligen lira. Det lät faktiskt ganska bra för att vara ett källarband. Tyvärr
var det så himla varmt, där i garaget där vi var, så man höll på att avlida. Grabbarna var så
svettiga så det såg ut som om dom hade duschat med kläderna på.
Det fanns bara ett att göra och det var att öppna bildörren, alltså dörren in i garaget för
bilarna. Det här var i ett villaområde, men det gick ganska mycket folk förbi och dom
stirrade som fan. En del stannade och glodde som om dom höll konsär. Det blev ett helt
gäng, mest yngre folk. Benke la fram ett gitarrfodral på trottoaren och det var faktisk några
som slängde i pengar. Dom drog några covers och folk verkligen diggade.
Grabbarna tjatade på att Natalie och jag skulle ställa oss framför dom och dansa och så där.
Först var det jätte pirrigt men jag var full så jag satte ingång och jazzade. Publiken bara
skrek, det kändes skithäftigt. Jag blundade, det kändes som om jag stod på en riktig scen i
ett jättehus fullt med folk.
Plötsligt försvann bara ljudet. Grabbarna började fixa och kolla med förstärkare och sånt,
men allt var bara tvärdött. Sen kom en kärring in i garaget och började skälla på Benke.
Det var verkligen pinsamt, stackars Benke. Tänk dig själv; du står på scenen publiken bara
älskar dig, sen kommer morsan, drar ur kontakten och börjar skälla. Hon drar upp allt, du
borde sköta dig bättre i skolan, klippa håret och allt sånt. Det var så himla pinsamt, jag
ville bara gå därifrån. Men publiken stod kvar några började till och med att garva.
Grabbarna var i samma ålder som oss, Benke också, men han skulle bli inlåst på rummet.
Dom andra grabbarna fick skäll också, dom skulle aldrig mer få öva i hans garage.
Vi gick därifrån tillbaka till parken. Janne tänder en pipa, nu som en medlem i bandet var
man ju bara tvungen att röka också tyckte jag. Jag gjorde som dom sa, drog in länge och sa
juste röka, men jag kände inte ett skit. Dom andra kände helt klart för dom va skit nojiga.
Vi bestämde att vi skulle frita Benke och sen sticka iväg på turné. Både Eric och Janne
verkade tycka att det var självklart att vi hörde till bandet nu.
10