Min tid - Bokförlaget Boksidan

"Vad gör du?” Sa hon.
"Lägg dig!” Sa jag och hon gjorde det fast med kläderna på.
Då kommer mormor in.
"Titta hon har vaknat!” Säger jag.
"Mitt lilla lingonsnöre” säger hon och går ut.
När jag kommer ner på toan igen står Joppe med huvudet i handfatet och bälgar vatten.
Han mår fortfarande dåligt men han säger att det är OK.
Vi går upp på rummet tar en cigg och kollar igenom vad det var vi åt, Nattis (som är som
ett höghus) och jag.
Det visade sig att jag tagit fem stycken urindrivande och nått annat mot ledbesvär att ta tre
stycken en gång om dan eller om det var tvärt om vid behov, samt fem stycken Magnecyl,
förutom Mogadon och Rohypnol.
Jag kände efter om jag var kissnödig och det var jag faktiskt. Dessutom hade jag väldigt
ont i magen.
Nattis hade inte mycket att skryta om för hon hade bara tagit C- och B-vitamin och
järntabletter fem stycken av varje och knarktabletterna förståss.
När hon fick höra det kände hon sig genast mycket normalare. Joppe och jag garvade åt
henne och sa "knarkar Nattis, knarkar Nattis!"
Sömnmedlen gav nog lite effekt för vi somnade snart och jag vaknade inte förrän halv tolv
dan efter. Då låg dom andra fortfarande och sov.
Jag mådde så himla dåligt, tänk om jag blivit narkoman? Tänk om det här är abstinens? Jag
blev jätterädd för jag vill inte vara knarkare.
Jag drog täcket över huvudet och somnade om. Vid sextiden när jag låg och halvsov kom
mormor in.
"Kors ni är ena riktiga soffligare. Och jag som gjort i ordning både frukost och lunch till
er.” Hon såg verkligen ledsen ut.
"Och varför i hela friden ligger mina mediciner på golvet? Dom har jag letat efter, se jag
måste ta mina mediciner tre gånger om dagen.”
"Joppe kände sig dålig så vi försökte hitta något åt honom” sa jag. Dom andra sov
fortfarande.
"Ja stackars pojke, men jag har ju bara hjärtmediciner jag, inte hjälper väl det mot
illamående.”
"Oh nej vi gav honom vitaminer och magnecyl, mormor” sa jag.
"Ja Magnecyl är bra det” sa hon.
Dom andra vaknade och vi gick ner och åt frukost, lunch, middag.
Vilken överraskning! Det var samma mat som igår, fast nu var det rester och jag hatar
rester. Det enda som var bra var att ärtorna tog slut innan jag han få några.
"Oj nu får du ju inga ärtor” sa mormor och såg olycklig ut. "Du som är så förtjust i ärtor.”
"Oh det gör ingenting” sa jag.
"Du kan få några av mig” sa Nattis (det svinet) och skrapade över hennes ärtor på min
tallrik.
Jag lyfte på foten och trampade till allt vad jag orkade på hennes tår. Hon hoppade till och
dom flesta ärtorna rullade ut över bordet.
"Titta Nattis, hur är det fatt?” Sa mormor.
"Hoppsan!” Sa Nattis.
Vi hade tagit med oss vår sista vinflaska. Ingen av oss var särskilt sugen på att dricka. Men
vi tänkte att mormor skulle få det mesta, bara för att hon skulle bli glad.
Men hon drack knappt någonting och när vi skulle fylla på så sa hon "nä inte ska väl jag”.
Vi lyckades i varje fall få i henne en del, genom att skåla och så. Det märktes att hon blev
lite berusad. För hon vart så jätte extremt pratsam och ganska glad.
43