Min tid - Bokförlaget Boksidan

Jag funderade på att söka nått jobb, men Leffe tyckte att jag skulle ta det lugnt.
Va fan skall han få en massa pengar för, men inte jag. Nu jävlar ska jag gå till soc., tänkte
jag. Men det tänkte inte dom. Om fyra veckor kunde jag få komma, det var nästan så att
jag ville skrika åt dom. Det gjorde jag förresten. Jag skrek "fan, jag har ju inga pengar och
ingen mat, jag håller på att dö”.
"Okej, du får komma om tre veckor”.
Precis som om jag skulle överleva tills dess.
Leffe blev skitimpad. Han tyckte att jag skulle gå ut och tigga lite.
"Fan, man tjänar skitmycket pengar.”
Jag bara vägrade, men Leffe tjatade.
"Bara testa en gång, kom igen då, justa.”
Till slut gick jag med på det eftersom han tjatade så mycket, dessutom tyckte jag att jag
gärna ville bidra med lite pengar. Jag sminkade mig och vi åkte till T-Centralen.
Jag gick fram emot en gubbe och försökte se jätteledsen ut, det var så himla jävla pinsamt.
Jag gick fram ganska nära gubben och sa "ursäkta farbror, har farbror några kronor till mig
för jag har ingen mat”.
"Va” sa gubben.
"Jo jag undrar” sen bara gick det inte att få fram det "vad klockan är”.
"Va” sa gubben.
Då sket jag i honom och gick fram till en annan gubbe, han hörde åtminstone vad jag sa.
Han gav mig ett äpple och tyckte det var synd om ungdomen idag. Jag vågade inte säga att
jag hellre ville ha pengar utan tog äpplet och såg glad ut. Jag tror han kände sig som 1989
års ängel.
Jag gick bort en bit, slängde äpplet och gick fram till en lite yngre gubbe. Av honom fick
jag fem kronor. Jag blev modigare och gick fram till två grabbar.
Dom blev skitsnéa och sa att jag var en jävla hora, ashögt. Massor med folk vände sig om
och kollade på mig. Jävla, jävla Leffe, tänkte jag och gick därifrån utan att säga nått och
hoppade på en tunnelbana som just skulle åka.
När jag sen berättade för Leffe vad dom sa så bara garvade han. Sen var inte jag kompis
med honom mer den dan.
Han hade så mycket konstiga idéer. Till exempel så tyckte han att jag skulle sälja hans
kompis bil. Den var skitdålig, värdens skrothög. Det var ett stort hål i golvet under mattan
och motorn satt löst. Sen var den jätterostig också, men det målade han över.
Leffe tyckte det var asbra om jag sålde den. Jag skulle se sexig ut och sen skulle jag bara
säga att jag tyckte den var jättebra och att den hette Bodd. Och att jag var så ledsen att jag
måste sälja den, men jag måste åka utomlands.
Sen när jag stod där och visade bilen och sa att den var så fin så skulle Leffe komma och
låtsas vara en annan köpare. Han skulle vara jättekåt på att få köpa. Jag skulle säga att jag
var ledsen men den andra snubben var före och sen skulle allt vara fixat och vi skulle få
1500 kr av Leffes polare.
Leffe satte in en annons och det var fem-sex stycken som ringde. Jag svarade och sa precis
så som jag skrivit på en lapp. Jag sa att den var jättefin och hette Bodd. Sen kom en snubbe
och kollade och det var så jävla pinsamt.
Jag skulle ha ett vitt linne med massa spets på mig och ingen bh för det hade Leffe
bestämt. Han tycker det är så sexigt när man ser brösten. Sen skulle jag ha ett par jeans
som var tajta som fan, trasiga i häcken och inga trosor under. Man säljer alltid bilar med
sexiga brudar, tyckte han.
Snubben tyckte nog att jag var läcker, jag tror det i varje fall för han kollade som fan. Men
han hade sin tjej med sig och hon tyckte inte alls om mig.
57