Legaliseringsguiden, genomgång av ... - PDF Archive

Se även
Douglas Husak, professor i filosofi har skrivit mycket om att dekriminaliseringen är nödvändig, han
kan nämligen inte finna några vettiga filosofiska grunder som motiverar att det skall vara kriminellt
att använda droger. Se exempelvis artikeln Four Points About Drug Decriminalization (Husak, 2003)
och hans böcker Legalize This!: The Case for Decriminalizing Drugs (Husak, 2002) och The
Legalization of Drugs (Husak & de Marneffe, 2005).
Filosofen Jonathan Wolff går igenom tankarna bakom kriminalisering och dekriminalisering i artikeln
The Regulation of Recreational Drugs: Philosophical Argument and Public Policy (Wolff, 2007).
Författaren och filosofen Alexander Bard utvecklar hur förbudet skadar mer än drogerna och minskar
benägenheten att söka hjälp:
Cannabisförbud vs. Avkriminalisering
http://www.youtube.com/watch?v=xsdyqGOU4os
Legalisering
Legaliseringsförespråkarna har två större argument. Det ena bygger på konsekventialism, dvs. att man
skall rangordna olika handlingsalternativ med avseende på utfall och konsekvenser och välja det som
är högst rangordnat. Här menar man att legaliseringen kommer att minska skadorna drogerna har på
individen och samhället på ett effektivare sätt än förbudet. Det andra argumentet bygger på att varje
människa äger sin egen kropp och bör få bestämma själva över den, se kapitlet om Rätten till
rekreationellt bruk för mer djupgående analys av detta.
Legalisering innebär att man utöver dekriminaliseringen av personligt bruk även tillåter produktion
och försäljning. Det betyder inte all produktion och tillverkning är fri och att vem som helst kan få
köpa. Det kan snarare liknas med regleringen av alkohol där vem som helst inte får tillverka eller
importera och sälja alkohol i Sverige utan tillstånd, eller för den delen köpa i Sverige och sälja till icke
myndiga. Alkoholmarknaden är en legal marknad som är reglerad. Andra exempel är marknaden för
tobak och för spel.
Legaliseringen rättar till problemet med dekriminaliseringen där det fortfarande till stor del är
kriminella som sköter handeln med drogerna och göds av pengaflödet. Med legaliseringen blir
produktionen och försäljningen legal och kan kontrolleras av myndigheterna. Man får exempelvis
butiker eller apotek som säljer droger, vars ålderskontroll av köparna bör fungera bättre än dagens
icke-existerande kontroll. Kvaliteten kan säkras, risken för att få fel drog eller kontaminerade droger
(finns exempel på mjältbrand i heroin etc.) minimeras. Man kan dessutom beskatta drogerna och kan
låta skatten finansiera prevention och skademinimerande åtgärder. Man kan även införa samma etiska
krav på drogproduktionen som man har på andra frukter och grönsaker som importeras från U-länder,
där kraven på bra villkor för jordbrukarna på sikt leder till avskaffat slavarbete och barnarbete.
Professor Ted Goldberg definierar dekriminalisering och legalisering såhär:
“
I
drogsammanhang betyder inte ”legalisering” samma sak för alla människor. För
somliga tycks begreppet innebära att alla psykoaktiva droger ska släppas helt fria,
dvs. att varje människa får när och hur som helst göra som de själva vill med samtliga
psykoaktiva substanser. För andra har legalisering en betydligt mer begränsad
innebörd – exempelvis att det blir tillåtet att inneha, konsumera samt ev. producera
och/eller sälja någon/några drog(er) som hittills varit illegal(a) – men samtidigt ska
samtliga led kringgärdas av regleringar. Mig veterligen finns ingen forskare som
menar att vi ska släppa alla psykoaktiva droger helt fria. Denna tolkning har bara
använts av människor som inte ens kan tänka sig överväga någon annan
narkotikapolitisk modell än prohibition.
”
164