Legaliseringsguiden, genomgång av ... - PDF Archive

socialförsäkring till mellan 87-154 miljoner kronor. I RRV:s beräkningar finns inga
beräkningar för produktionsbortfall eller humanvärden. En uppdatering av RRV:s
beräkning har gjorts av Mats Ramstedt på SoRAD, Stockholms universitet, för
2002. [12] I Ramstedts beräkningar finns, till skillnad från RRV:s beräkning, även
kostnader för tullen. I en jämförelse med RRV:s beräkningar har kostnaderna för
narkotikapolitiken har ökat mellan 1991 och 2002 med cirka 130 procent i fasta
priser och uppgick 2002 till mellan 5,5–11,2 miljarder kronor.
— Socialstyrelsen: Kostnader för alkohol och narkotika (2003) [9]
Internationellt räknar man att kostnaden för enbart narkotika är mellan 0,5-1.3% av BNP. Sveriges
BNP uppgick till 3495 miljarder kronor under 2011. Det innebär mellan 17.48 och 45.44 miljarder.
“
Internationellt
har flertalet studier tittat på samhällets kostnader för alkohol och
narkotika. Men även internationellt studeras kostnaderna ofta separat för alkohol
och narkotika. Internationella studier visar att mellan 1–3 procent av BNP är
kostnader för alkohol. För 2003 skulle det för svensk del innebära kostnader mellan
24–73 miljarder kronor. Kostnaderna för narkotika uppges ligga mellan 0,5–1,3
procent av BNP, dvs. mellan 12–32 miljarder kronor för 2003 i Sverige. De totala
kostnaderna för alkohol och narkotika i Sverige uppskattas till 36–105 miljarder
kronor.
— Socialstyrelsen: Kostnader för alkohol och narkotika (2003) [9] ”
Regeringens utredare som genomförde Missbruksutredningen (2011) [13] anger en kostnad på 62
miljarder för narkotika.
“
Missbruk
är mycket kostsamt för samhället. Vår färska beräkning som utgår från
kostnaderna för olika typer av missbruk och multiplicerar dessa enbart med antalet
personer med missbruk, som är kända av vården, visar att samhällets kostnad för
missbruk är 66 miljarder kronor för alkohol, 62 miljarder för narkotika och 20
miljarder för läkemedel.
— Gerhard Larsson, Missbruksutredningen 2011 [14] ”
När man slår ut några av kostnaderna på enskilda tunga missbrukare är resultatet skrämmande.
“
Den
genomsnittliga kostnaden för rättsväsendet per missbrukare är 167 000 kronor
per år (Nilsson, 2000). Det innebär att rättsväsendet kostade för 26 000 tunga
missbrukare 4,3 miljarder kronor. Socialtjänstens kostnader för bland annat
behandlingshem uppgår till 184 000 kronor per missbrukare, därmed blir kostnaden
för socialtjänsten 4,8 miljarder kronor för 26 000 tunga missbrukare.
— FHI 2010 [15] ”
“
Nutek
(2006) [16] har presenterat en rapport där man genom olika räkneexempel bl a
försökt beräkna vilka kostnader en aktiv missbrukare årligen orsakar. Beräkningarna
grundar sig på ett antal välfärdskonsumtionskedjor, som författarna har identifierat
utifrån tanken om att en missbrukares livsstil på olika sätt belastar samhällets
ekonomi. De områden man har tagit hänsyn till är hur missbrukaren finansierar sitt
missbruk (brott, kostnader för rättsväsendet, bidrag), kostnader som uppstår till
följd av drogkonsumtionen (behandling, somatisk vård, psykiatri och beroendevård)
samt kostnaden för nästa generation (utsatta barn och ungdomar). Slutresultatet blir
att exempelvis en manlig amfetaminist kostar samhället runt 1,7 miljoner kronor per
år medan en kvinnlig amfetaminist ca 1,4 miljoner per år.
”
84