Legaliseringsguiden, genomgång av ... - PDF Archive

community as a major contributing influence in the commission of delinquent or
criminal acts.
...
The criminal law is too harsh a tool to apply to personal possession even in the effort
to discourage use. It implies an overwhelming indictment of the behavior which we
believe is not appropriate. The actual and potential harm of use of the drug is not
great enough to justify intrusion by the criminal law into private behavior, a step
which our society takes only 'with the greatest reluctance.
...
society should seek to discourage use, while concentrating its attention on the
prevention and treatment of heavy and very heavy use. The Commission feels that
the criminalization of possession of marihuana for personal use is socially selfdefeating
as a means of achieving this objective
...
Considering the range of social concerns in contemporary America, marihuana does
not, in our considered judgment, rank very high. We would deemphasize marihuana
as a problem.
— Marihuana: A Signal of Misunderstanding [3]
Trots det tydliga budskapet så nådde inte meddelandet fram till presidenten Richard Nixons logiska
sinne. Han var totalt låst i sin övertygelse om att man skulle sätta dit knarkarna, ju hårdare desto
bättre. Han försökte under tiden kommissionen arbetade att påverka Shafer och menade att det var
viktigt att slutresultatet skulle visa rätt budskap. När det inte lyckades och rapporten var ett faktum så
beslutade han sig ändå för att gå vidare med sin egen ståndpunkt och inledde senare kriget mot
droger [4][5][6] .
1989: Research Advisory Panel (USA)
1989 så släpptes en rapport från en panel som på uppdrag av Kaliforniens delstats-justitieminister
hade undersökt narkotikaproblemet och möjliga lösningar. I rapporten uppmanar man politikerna att
genomföra en dekriminalisering av narkotikalagarna. Man anser att förbudet mot cannabis inte kan
uppehållas av lagen för att bruket är för utbrett bland folket. Istället föreslår man några grundläggande
ändringar:
För det första så måste man börja göra skillnad mellan olika droger baserat på skadorna från den
enskilda drogen, lagliga som olagliga. Olika droger skapar olika former av sociala problem och fysiska
skador, man kan inte klumpa ihop alla till en enda grupp. Man behöver även skilja mellan olika
administreringsformer eftersom skadorna är annorlunda, exempelvis är kokainhydroklorid som
sniffas mindre skadligt än kokainfribas som röks (crack).
Man måste även separera drogens effekter från den associerade kriminella aktiviteten. Man måste
sluta se samhällsproblemen som orsakas av droger som någonting som orsakas av drogens
farmakologi. Att drogen leder till brott. Snarare är det den olagliga statusen som orsakar
kriminaliteten.
“
The
heroin user who is "coasting" after an injection is not given to violent activity.
Yet those same heroin users, driven by their compulsion, will, in their efforts to
maintain a supply of this drug, resort to income generating criminal activities. These
may be as minor as panhandling, may lead only to property and drug trafficking
crime or, the personality of the user permitting, result in violent crime. Above the
individual user is a stratum of heroin purveyors who operate as organized criminal
activity and who will, the need in their opinion requiring, resort to the most violent
acts. Obviously, to burden the individual user with the onus of organized criminal
”
202