Legaliseringsguiden, genomgång av ... - PDF Archive

Studiens författare går till och med så långt att de varnar för att myten om amotivation som sprids
genom propagandan skulle kunna ha motsatt syfte; att cannabismissbrukare förminskar de negativa
effekterna av cannabis då motivationen fortfarande är opåverkad, vilket kan resultera i en misstro till
annan information angående skadeverkningarna.
Man kan även notera att urvalsgrupperna bestod i princip uteslutande av kaukasisk och asiatisk
välutbildad medelklass. Det minskar påverkan från den socialt utsatta gruppen som tagits upp i detta
kapitlet som exempel varför tidigare statistik har gett snedvridna resultat.
Fler studier om amotivationssyndromet som även inkluderar bra historiska genomgångar:
Cannabis amotivational syndrome and personality trait absorption: A review and reconceptualization
(Nelson)
Lifetime Prevalence of "Amotivational Syndrome", Among Users and Non-Users of Hashish (Duncan,
1987)
Källor
1. ↑ 1,0 1,1 1,2 Folkhälsoinstitutet - Skador av hasch och marijuana
2. ↑ Cannabis psykiska och beroendeskapande effekter (Lundqvist, 2003)
3. ↑ Ann. Internal Med.73,45. Citat från "Marijuana, Chemistry, Pharmacology, Metabolism and Clinical Effects" av
Raphael Mechoulam (1973), sid. 347
4. ↑ National Institute on Drug Abuse: How does marijuana use affect school, work, and social life?
5. ↑ NCPIC: Cannabis and young people
6. ↑ The effects of adolescent cannabis use on educational attainment : a review (Lynskey, Hall, 2000)
7. ↑ 7,0 7,1 The health and psychological effects of cannabis use (Hall, Degenhardt, Lynskey, 2001)
8. ↑ 8,0 8,1 Canadian Senate Special Committee on Illegal Drugs: Chapter 7 - Cannabis: Effects and Consequences
9. ↑ Some Go Without a Cigarette - Characteristics of Cannabis Users Who Have Never Smoked Tobacco (Suris, 2007)
10. ↑ Price and consumption of tobacco (Townsend, 1996)
11. ↑ Understanding the Motivations for Recreational Marijuana Use Among Adult Canadians (Osborne, 2008)
12. ↑ Haschboken (Holmberg, 1994) sid. 23
13. ↑ Mendelson, H.H., Kuehnle, J.C., Greenberg, I., & Mello, N.K. (1976). The effects of marihuana use on human operant
behavior: Individual data. In M.C. Broude & S. Szara (eds.), Pharmacology of marihuana, vol. 2(pp. 643-653). New
York: Academic Press.
14. ↑ Marijuana - The First Twelve Thousand Years (Abel, 1980)
15. ↑ Ganja in Jamaica: a medical anthropological study of chronic marihuana use (Rubin & Comitas, 1976) citerad i
"The Science of Marijuana" av Leslie Iversen, sid. 96
16. ↑ "Drugs and Behavior" av William A. McKim. (förmodligen andra utgåvan) sidan 229-230
17. ↑ Cannabis, motivation, and life satisfaction in an internet sample (Barnwell, 2006)
Cannabis och lungcancer
Tashkins forskning
Allt kring cannabis och cancer kommer i detta kapitlet på ett eller annat sätt involvera Tashkins
forskningsresultat så vi kan börja med att förklara bakgrunden.
Dr. Donald Tashkin ledde forskningen om huruvida cannabisrök var skadligt på 1970-talet. Det var
Tashkin som publicerade foton som visade att cannabisrök skadade celler i övre luftvägarna. Det var
Tashkins lab som kom fram till att bensopyren (cancerogent ämne som finns i rök från bränder, tobak
m.m) även finns i röken från cannabis, dessutom i 50% högre koncentration än ofiltrerade cigaretter [1]
och det var Tashkin som visade att cannabisrökarna hade stor benägenhet att hosta slem, nysa, m.m.
Som ni kommer att se i Olsson och Ramströms böcker (cannabismotståndarnas biblar när det gäller
forskningsargument) så är Tashkins forskningar den främsta källan till information och
argumentation. Här är ett exempel på Tashkins åsikter i artiklar från 2005 [2] och 2001 [3] .
Men 2006 satte nog många av dessa personer kaffet i halsen för då publicerade Tashkin resultatet av
en ny studie som inte kunde påvisa sambandet alls. Det var en studie med 1200 personer som hade
lung, nack, eller hjärncancer. Man kunde inte se något samband mellan cannabis och någon av
357