Legaliseringsguiden, genomgång av ... - PDF Archive

“
I den omfattande litteraturen om legalisering av narkotika beskrivs en rad argument
för legalisering. Flera handlar om att egendomsbrotten skulle minska eftersom
legalisering skulle sänka priset på narkotika och därmed behovet av att begå brott
för att ha råd med narkotikabruket. Kostnaderna för rättsväsendet skulle minska
eftersom en stor del av de totala kostnaderna för poliskåren, domstolarna och
kriminalvården uppkommer som en konsekvens av kriminaliseringen av narkotika.
Dessa argument saknar dock vetenskaplig underbyggnad. Det är exempelvis tänkbart
att de personer som använder narkotika är mer brottsbenägna vare sig de använder
narkotika eller ej. Det är också möjligt att narkotikabruket i sig ger upphov till viss
kriminalitet, exempelvis våldsbrott bland personer som använder
centralstimulerande narkotika. Med ökat bruk skulle sannolikt sådan kriminalitet
också öka.
— Narkotikan i Sverige av Sven Andréasson [1]
”
Att kostnaden för rättssystemet kan minska är uppenbar med tanke på hur många personer som sitter
i fängelse för knarkbrott, samt hanteringen av dessa fall från polis och åklagare till domstolar. Detta
har man även sett bevis på från länder som infört en dekriminaliseringspolitik i hela landet eller i vissa
delstater, exempelvis Australien och USA. Se kapitlet om Positiva konsekvenser av en tillåtande
narkotikapolitik för källhänvisningar.
Andra förbudsförespråkare förstår innebörden av argumentet att kriminaliteten runt drogmarknaden
minskar eller försvinner, men greppar efter andra halmstrån. Man menar att bara för att kriminella
inte längre kan handla med droger så finns det andra brott de kan ägna sig åt och det blir i slutändan
lika mycket kriminalitet som idag.
Försvinner maffian?
“
Att maffian skulle försvinna eller decimeras om all narkotika legaliserades är svårt
att tro. Förbudstiden mot alkohol i USA på 20–30talet brukar användas som
argument eftersom det var tack vare illegal sprit som de amerikanska
brottssyndikaten växte sig starka. Maffian i Italien har dock en annan historia.
Kriminella organisationers drivkraft är att tjäna pengar och narkotikahandel är inte
det enda sättet. Några förslag på inkomstkällor om narkotika helt kommer under
statlig kontroll är: vapenhandel, miljöfarligt avfall, organhandel,
beskyddarverksamhet, trafficking, barnpornografi, penningtvätt och skatteflykt.
Även lagliga droger som cigaretter är en inkomstkälla för kriminella organisationer.
Att tjäna pengar på narkotika, även om den blir legal, kommer att vara fullt möjligt.
Vem ska annars förse den största konsumentgruppen, de minderåriga, med
cannabis?
— Pelle Olsson [2]
”
Så när när man inte längre kan tjäna stora pengar på illegal droghandel så början man istället med
barnpornografi och organhandel... Man kan fråga sig vad Pelle Olsson har för belägg för den slutsatsen,
och vad han tycker meningen med någon restriktiv lagstiftning överhuvudtaget är då de kriminella
ständigt kan byta nisch? Olssons argument kan liknas med att man inte låser ytterdörren när man
lämnar huset, eftersom tjuvar kan komma in igenom fönstret. Marknaden för alla dessa brott bör vara
uppfylld redan idag och man har svårt att se hur efterfrågan skulle öka om drogmarknaden skulle
legaliseras. Skulle den våldsamma handeln med miljöfarligt avfall och organ växa sig så extremt stor
att marknaden för vapen ens skulle kunna behålla dagens nivåer? Man måste komma ihåg att vissa
typer av brottslighet existerar på grund av drogmarknaden. Illegala vapen används till stor del till att
försvara transporter och "lösa" konflikter med konkurrenter [3] . Och vilka skulle få så mycket pengar
att pengatvätt skulle behövas? Pengarna som tvättas idag kommer till största delen från
droghandeln [4] .
FN uppskattar i en rapport från 2011 [5] det årliga värdet av några olika brott för Europa. Trafficing har
ett värde på 3 miljarder dollar, smuggling av invandrare från Afrika 150 miljoner dollar, kokain 34
miljarder dollar, heroin 20 miljarder dollar, smuggling av piratkopierade varor från Asien 8.2
181