Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

Branschbeskrivningar – livsmedelDe största sektorerna inom livsmedelsindustrin är slakt och charkindustrin,mejeriindustrin och bageriindustrin. Tillsammans står dessa delsektorer,enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen, för ca 60 procent av dettotala antalet sysselsatta. Slakt- och charkindustrin samt mejeriindustrinkännetecknas av hög koncentration.Inom mejeriindustrin är den geografiska uppdelningen tydlig och mångamejerier har i stort sett monopolställning på enskilda geografiska marknader.Detta förklaras till viss del av att transportkostnaderna är höga i förhållandetill varuvärdet. Det gäller speciellt transporter av mjölk från gårdarna,vilket medför att mejerierna har en stor marknadsmakt gentemot sina mjölkleverantörer.En annan konsekvens är att de flesta mejeriprodukterna påden svenska marknaden traditionellt sett har baserats på inhemskt produceradmjölk. Att svenska mejerier är producentkooperativa och ägs av sinaleverantörer har också verkat för den strikta områdesindelningen på leveranssidan.Sedan millennieskiftet finns emellertid tendenser till ökad konkurrenspå försäljningsmarknaderna. Ett exempel är att Lidl förser sina butikermed mjölk från Tyskland. Ett annat exempel är att samtliga butiker i kedjanWillys förses med mjölk och andra mejerivaror från två mejerier som tidigareendast har verkat på regionala marknader. Konkurrensen har såledesstärkts, vilket också har varit ett argument då många mejerier under 2008sänkte ersättningen till mjölkbönder.Den svenska köttindustrin har de senaste åren genomgått en strukturomvandlingvilket resulterat i en större koncentration. Konkurrensverket(2006a) har tidigare bedömt att den tilltagande koncentrationen sannolikttill viss del kan ha drivits fram av ökad konkurrens från importerat kött.Av den totala svenska köttkonsumtionen importerades år 2007 enligt Livsmedelsföretagen30 procent av grisköttet, 48 procent av nötköttet och 64 procentav lammköttet. Även om den svenska köttindustrin är koncentreradmöter den därför konkurrens från utländska aktörer.Samtidigt som importen ökat har även exporten av livsmedel ökat desenaste åren. Det svenska medlemskapet i EU är enligt Livsmedelsekonomiskainstitutet (2008) den faktor som främst ligger bakom utvecklingen.Räknat i löpande priser har importen av förädlade livsmedel ökat mednästan 100 procent medan exporten nästan har ökat med 200 procent ivärde mellan år 1994 och 2005. Procentuellt sett har utrikeshandeln ökatmest inom tidigare skyddade delsektorer som kött och chark samt mejeri.Samtidigt bör noteras att utrikeshandeln, som andel av det samlade pro-Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige 99