13.07.2015 Views

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedellågprissegmentet, har de båda utländska aktörerna uppvisat en expansivutveckling genom att på fem år tillsammans skaffa sig en marknadsandel pådryga tre procent. Intervjuer med personer inom branschen bekräftar attLidl och Nettos inträde på den svenska dagligvarumarknaden har bidragittill att <strong>konkurrens</strong>en har skärpts under senare år.Den butikstyp som dominerar livsmedels<strong>för</strong>säljningen är de traditionellaallivsbutikerna 11 , vilka år 2007 stod <strong>för</strong> ca 58 procent av dagligvaruhandelnsomsättning. Det är dock lågprisbutikerna 12 som tillsammans med stormarknaderna13 har ökat sina marknadsandelar i <strong>för</strong>hållande till andra butikstyperunder de senaste åren. Av marknadens totala <strong>för</strong>säljning stod stormarknaderna<strong>för</strong> 7 procent år 1993, 12 procent år 2000 och knappt 16 procentår 2007. Motsvarande andelar <strong>för</strong> lågprisbutikerna var 3, 11 respektiveknappt 15 procent (Market Magasin, 2008 och Konkurrensverket, 2004).I och med denna utveckling rör sig <strong>Sverige</strong> mot en butiksstruktur som kansägas vara mer typiskt europeisk med fler butiker av lågpriskaraktär.Dagligvaruhandelns struktur är en naturlig konsekvens av de <strong>för</strong>hållandensom råder i livsmedelsindustrin, samt av produkternas karaktär. Koncentrationeni leverantörsledet gör att en viss storlek krävs på grossisten <strong>för</strong> attkunna uppbåda jäm<strong>för</strong>bar <strong>för</strong>handlingsstyrka vid inköp. Det faktum att deflesta livsmedel har en begränsad hållbarhet innebär att det finns samdrifts<strong>för</strong>delarinom distributionen. Eftersom konsumenterna handlar livsmedelflera gånger per vecka lägger de mycket tid på livsmedelsinköp relativt inköpav många andra varor. Konsumenten vill där<strong>för</strong> hitta allt den behöver ien och samma butik. Utbudet blir således en nyckelfaktor. Konsumenternasvilja att minimera tidsåtgången innebär även att butikslokaliseringen är encentral <strong>konkurrens</strong>faktor. I praktiken sker där<strong>för</strong> en stor del av <strong>konkurrens</strong>eninom detaljistledet på lokala marknader butiker emellan. De skillnader iprisnivå mellan olika svenska lokala livsmedelsmarknader som framkommeri Pensionärernas Riksorganisations (PRO) årliga undersökning av de11Allivsbutiker är ingen homogen grupp. Den minsta gemensamma nämnaren är att de jobbarpå traditionellt vis, vilket innebär en rimlig balans mellan egenskaperna utbud, service, prisoch kvalitet.12Lågprisbutiker är butiker med en klar lågprislinje i både marknads<strong>för</strong>ing och sortiment.Begreppet är av naturliga skäl flytande, inte minst till följd av omprofileringar av butiker övertiden. Uppgifterna skall där<strong>för</strong> tolkas <strong>för</strong>siktigt.13En stormarknad har minst 2500 kvm. säljyta, brett sortiment av både livsmedel och specialvaror,samt externt läge.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 103

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!