13.07.2015 Views

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationi bedömningen. Ingen <strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong> de kommuner som kontaktats harunder intervjuerna sagt sig fästa någon särskild vikt vid behovet av infrastruktur<strong>konkurrens</strong>som en betydelsefull faktor att väga in i beslut ommarkavtal och grävtillstånd. En anledning till att kommuner nekar markavtalär således att de inte ser behov av fler konkurrerande infrastrukturerinom området. Motiveringen är vidare att kommunen genom den egnainfrastrukturen, dvs. stadsnätet, ombesörjer hela kommunens behov och, tillskillnad från privata aktörer som investerar i vinstsyfte, tar kommunen etthelhetsansvar som även inkluderar utbyggnad till mindre attraktiva områden.Om<strong>för</strong>delning av pengar mellan potentiellt lönsamma och mindrelönsamma områden i kombination med en begränsning av vad som upplevsvara ”onödig” parallelletablering av kostsam infrastruktur upplevs<strong>för</strong>delaktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Det finns också en relativt vanlig uppfattning hos kommuner och gemensammakommunala organ där man anser att om man inte är restriktiv medmarkavtal och grävtillstånd kommer många gator i den centrala tätorten attgrävas upp om och om igen. Det finns dock inga exempel på att så faktiskthar skett i nämnvärd omfattning i någon stad eller någon kommun, inte ensi de större städer som inte har en restriktiv s.k. grävpolicy. Om farhågornatrots allt i vissa städer kan vara befogade torde situationen ändå kunnahanteras genom att kommunen säkerställer att det läggs ned tillräckligtmed tomrör vid <strong>för</strong>sta tillfället var<strong>för</strong> gatan inte behöver grävas upp flergånger <strong>för</strong> fiberanläggning.I viss utsträckning kan protektionism av den egna stadsnätsverksamhetenockså utgöra ett bakomliggande men inte uttalat syfte. Även om mångastadsnät är separerade från annan kommunal verksamhet ekonomiskt ocheventuellt även juridiskt kan banden mellan verksamheterna vara starkaoch viljan att hjälpa varandra stor.Genom att neka avtal tvingas aktörer att i stället hyra svart fiber eller mer<strong>för</strong>ädlade tjänster av den eller dem som har markavtal. För en infrastrukturanläggaresom baserar sin verksamhet på att leverera grossisttjänster, fårdetta direkta konsekvenser i form av att marknadsmöjligheter går <strong>för</strong>lorade.Problemet berör inte bara <strong>för</strong>lorad verksamhet i berörda områden utan kanäven gälla andra affärer där kunden bäst nås genom ledningsdragning överkommunal mark, dvs. utan att verksamhet bedrivs inom kommunen.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 181

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!