13.07.2015 Views

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>eller minskad <strong>konkurrens</strong> påverka den privata konsumtionens sammansättning.Vad gäller de huvudgrupper som ingår i den privata konsumtionenkan konstateras att sedan 1995 har, relativt sett, konsumtionen ökat mest<strong>för</strong> post- och telekommunikationer (160 procent), rekreation och kultur(54 procent), restauranger och logi (51 procent), inventarier och hushållsvaror(32 procent) samt diverse varor och tjänster (13 procent). Enligt denofficiella statistiken har konsumtionen minskat mest <strong>för</strong> alkohol och tobak(-40 procent), boende (-30 procent) samt livsmedel och alkoholfria drycker(-8 procent). För gruppen hälso- och sjukvård har volymen minskat någoti jäm<strong>för</strong>else med den totala privata konsumtionen (-3 procent) medan denökat något <strong>för</strong> kläder och skor (2 procent).Förutom post och tele är det fram<strong>för</strong> allt <strong>för</strong> grupperna rekreation och kultur,inventarier och hushållsvaror samt livsmedel och alkoholfria dryckersom priserna fallit jäm<strong>för</strong>t med KPI under den studerade tidsperiodenoktober 1995-oktober 2008. Prisökningar av varierande storlek har uppmätts<strong>för</strong> huvudgrupperna alkohol och tobak, hälso- och sjukvård, diverse varoroch tjänster, restauranger och logi, boende samt transporter. Jäm<strong>för</strong>t medKPI har prisökningarna varit störst <strong>för</strong> hälso- och sjukvård (36 procent) ochminst <strong>för</strong> transporter (7 procent).Som framgår av avsnittet som gäller internationella prisjäm<strong>för</strong>elser <strong>för</strong>ekommerrelativt stora uppmätta prisskillnader mellan <strong>Sverige</strong> och fleraandra länder i Europa. Det finns olika <strong>för</strong>klaringar till detta. På kort sikt kanfluktuationer av nominella växelkurser få ett betydande genomslag. Vidaretenderar länder med större nationalinkomst per invånare att ha högre priserän länder med mindre nationalinkomst per invånare.En fungerande inre marknad inom EU torde leda till att prisskillnadernamellan de enskilda länderna minskar, dvs. att prisnivåerna konvergerar.Eftersom de svenska priserna är relativt höga torde det leda till att prisernai <strong>Sverige</strong>, relativt sett, blir lägre. Generellt är det lättare att bedriva internationellhandel med varor än med tjänster. Det kan vara en <strong>för</strong>klaring till atttjänster <strong>för</strong> privat konsumtion i <strong>Sverige</strong>, relativt EU15, alltjämt tenderar attvara dyrare än varor. Denna skillnad har dock minskat under de senaste tioåren. Förändringen kan sannolikt bara delvis tillskrivas utvecklandet avEU:s inre marknad. En annan viktig <strong>för</strong>klaring är den omfattande liberaliseringsom skett i <strong>Sverige</strong> av vissa tjänsteområden. Detta gäller inte minst92 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!