Väggen e’ klar

väggen e’ klar
Ett bord i hallen
En kväll i mitten av 70-talet ringde telefonen hos Wärdshuset
Pilgrimen i värmländska Ekshärad, nordos om Karlsad.
Värdinnan Gun Edvardsson svarade. Ett vanligt samtal ville hon
tro. Så blev det inte.
– Det var så lusigt alltihop. Han var så blyg… Vi undrade
länge vem den okände mannen var.
Gun drev värdshuset tillsammans med kollegan Gudrun Danielsson.
Trots att det är länge sedan Kalle ringde dem kommer
de mycket väl ihåg hur det gick till.
Kalle ville komma till värdshuset för att dansa och lyssna på
musik.
– Våra onsdagskvällar var mycket populära då. Vi hade alltid
fulla hus och vi hade till och med så fullt att gäser vissa nätter
fick sova i badkaret för att få plats, minns Gun Edvardsson.
– Vet ni om det, på… finns det någon där… på, som också inte dansar
lika bra?
– Det gör det nog säkert!
– Aaa…
– Det finns det säkert.
– Har ni cykelsäll utanför, om jag säller cykeln?
151