Väggen e’ klar

väggen e’ klar
Kalle Sändare som på gamla dar, säger man: snabb och rörlig,
vänlig och förvirrande.
Göteborgs-Posens nöjesreporter Timo Kangas skriver:
«Riktigt lika knäckande som de bäsa Kalleklassikerna från de
senase 30 åren är det inte, men när Kalle försöker sälja ett två
kilometer långt och elva meter högt saket åker mungiporna i topp
Liksom när han låtsas prata dålig engelska, eller när han svamlar
om farbror Koma. Då är det idiotier på samma höga (låga?) nivå
som någonsin.»
Marknadsföringen har gått lysande, tajmingen med Hassan är
den perfekta. Ändå blir resultatet en besvikelse. Plattan säljer
dåligt, knappt 1500 exemplar.
– Alla gick back på skivan, alla utom Kalle som ändå fick lite
förskott, säger Håkan Häggblom.
Sony meddelade ganska snart efter releasen att det var tack och
adjö. Tiden på Sony blev kort och i efterhand ville Kalle ogärna
prata om den.
– Vi glömmer det, sa han i en intervju 2002.
Hyllningar till Hassan finns det gott om. Lars Lindsröm på
Expressen skrev i december 1994 om fenomenet Hassan
som vid det laget hade börjat prångla ut skivor med
samtal hämtade från radioprogrammen. Schyfert &
Co, förutspådde han, kommer att förädla sin humor.
De har det goda omdömet «att de slutar när de har
sålt 200000 skivor och ligger högt på lisorna» och
att de ändrar kurs på karriären «innan de likt en Kalle
Sändare sår med en Bertil Bertilson och underhåller lindrigt nyktra
pilsnerdrickare på en halvtom sylta på Söder i Stockholm.»
223