OSAAT LUKEA – MITEN OSAAT KIRJOITTAA? - Opetushallitus

OSAAT LUKEA – MITEN OSAAT KIRJOITTAA?resultat i uppgifterna inom detta delområde. Utvärderingsresultaten beträffanderutiner i anslutning till användning av böcker och bibliotek (t.ex. tillämpningenav alfabetisk ordning) var inte lika goda som beträffande läsfärdigheten.Detsamma gällde resultaten i genrekännedom och litteraturkunskap.Nivån inom området språkkännedom var nöjaktig för flickorna (53 %) ochförsvarlig för pojkarna (46 %). Uppgifterna i språkkännedom gav goda resultatför 34 % av flickorna och 20 % av pojkarna. Resultatet var nöjaktigt i frågaom ordförråd och ordklasser och försvarligt i satskännedom. Eleverna hade igenomsnitt hjälpliga färdigheter när det gällde igenkännande av grundläggandebegrepp som t.ex. genitiv.Flickorna fick i genomsnitt ett gott resultat (61 %) i skrivande medan pojkarnasmotsvarande färdigheter var försvarliga (41 %). Nivån på skrivfärdigheternavarierade avsevärt från en skola till en annan. Nivån på läsbarhet, innehåll ochspråkbruk bedömdes i genomsnitt vara nöjaktig, medan färdighetsnivån i frågaom satskonstruktioner och rättskrivning i allmänhet var försvarlig eller hjälplig.Även i den nationella utvärderingen av inlärningsresultaten i modersmål i årskurs6 våren 2000 visade sig rättskrivningen vara det område inom skrivande someleverna behärskade sämst.Många omständigheter i anslutning till arbetsvanorna, läsintresset under fritidenoch attityderna till studierna hade samband med framgången i provet, på liteolika sätt för pojkar och flickor.Aktiva studier i språkkännedom (ordförråd, rättskrivning och grammatik) undermodersmålslektionerna och ett stort läsintresse under fritiden korrelerade medframgång i provet. Däremot fanns det inget samband mellan framgång i provetoch hur ofta eleverna hade arbetat med tidningar och tidskrifter eller lästlitteratur under lektionerna.När eleverna delades in i fyra grupper på basis av läsintresset under fritiden,var provresultaten för den grupp flickor som läste mest 12 procentenheterbättre än för de flickor som läste minst. Motsvarande skillnad för pojkarna var7 procentenheter. När eleverna på motsvarande sätt delades upp i fyra grupperpå basis av hur ofta språkkännedom hade behandlats under modersmålslektionerna,var flickornas provresultat 10 procentenheter bättre och pojkarnas 9procentenheter bättre i sådana grupper som enligt egen utsago hade studeraträttskrivning, ordförråd och grammatik mest än i de grupper som sade sig hafått minst av denna undervisning.9