13.07.2015 Views

Fylkesdelplan for kystsona 2001-2004 - Hordaland fylkeskommune

Fylkesdelplan for kystsona 2001-2004 - Hordaland fylkeskommune

Fylkesdelplan for kystsona 2001-2004 - Hordaland fylkeskommune

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Fylkesdelplan</strong> <strong>for</strong> <strong>kystsona</strong> i <strong>Hordaland</strong><strong>2001</strong> - <strong>2004</strong>Bergens-området er eit særleg viktig knutepunkt <strong>for</strong> sjøtransport. Bergen og Omlandhavnedistrikt vert rekna som den tredje største hamna i Europa, målt i transportertvolum. Om lag 90 prosent av transporten gjeld oljeråstoff og produkt frå MongstadogSture-området. Distriktet har gode hamnefasilitetar, og regionen har potensial til åvidareutvikle ei god internasjonal hamn. Hamnestellet har in<strong>for</strong>masjon omanløpsfrekvens, liggjetid ved kai, gods og passasjertal. (Meir detaljert in<strong>for</strong>masjon erå finne i Hamneplan <strong>for</strong> Bergen.)Det var sterk auke i godstrafikken i <strong>Hordaland</strong> frå1993 til 1994. <strong>Hordaland</strong> er nettoeksportør av varer.Mykje av det vi eksporterer, går landverts via Oslo,Gøteborg og København. Ein auke av sjøverts transporter di<strong>for</strong> eit viktig element i satsinga framoverog i planar <strong>for</strong> <strong>kystsona</strong>. Det er ut<strong>for</strong>ma eit notat”Bergen - et knutepunkt i nasjonale og internasjonaletransportkorridorer” (1996) i samarbeid mellom<strong>Hordaland</strong> fylkes-kommune og Bergen kommune.Notatet gjev viktige innspel til den regionale tenkingaom sjøverts ferdsel.Figur 4.1Trafikk, gods (i tonn) ogpassasjerar i 1993 og 1994Kjelde: Kystverkets 2. distrikt, Fylkesstatistikk<strong>Hordaland</strong> 1996For at sjøtransporten skal fungere godt i høve til detlandbaserte transportsystemet, er han avhengig aveit effektivt hamne- og terminalsystem og god tilknytingmellom hamnene og veg- og jernbanenettet.I tillegg til dei offentlege hamnene er det mange større og mindre private hamner.Manglane ved infrastrukturen <strong>for</strong> sjøtransport heng saman med arealbehov, tilkomstløysingarog tilrettelegging <strong>for</strong> containerar i hamnene. På grunn av den generelleauken i containertrafikken bør <strong>Hordaland</strong> fylke vurdere eigna område <strong>for</strong> potensiellenye hamneutbyggingar.Det er vanskeleg å planleggje utviklinga i hamnestrukturen. Kystverket peikar på atStavanger hamn ligg nesten brakk på grunn av store private utbyggingar i Sola-området.Private hamner kan ofte konkurrere både på pris og tilgjenge og vert dermed eittrugsmål mot den nasjonale hamnestrukturen.<strong>Hordaland</strong> har to offentlege hamner med eigen administrasjon: Bergen og Omlandhamnevesen (BOH) og Stord hamnestell. BOH omfattar 11 kommunar frå Os i sør tilAustrheim i nord. Interkommunalt hamnesamarbeid har synt seg å gje meir rasjonelletotalløysingar <strong>for</strong> godstransporten enn det mindre kommunale hamner kan tilby.Trekantsambandet kjem til å knyte Stord-Bømlo nærare ei større trafikkhamn i Nord-Rogaland. Bømlo og Sveio er med i Karmsund hamn. Karmsund hamn har inne søknadom status som regional hamn og har ambisjonar om å oppnå status som nasjonalhamn.Interkommunalt hamnesamarbeid i Sunnhordlands- og Hardangerregionen vert ògdrøfta, men <strong>for</strong> tida er framtidig hamnestruktur i den delen av fylket noko uklar.61Utviklinga framover innan sjøtransport vil truleg gå i retning av stadig større og meirspesialiserte skip. Dette peikar igjen mot prioritering av få og større hamner som hargode kommunikasjonar på landsida og moderne og godt dimensjonert mottaksutstyr.Dei hamnene som er tiltenkte denne rolla, er nasjonalhamnene.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!