Arbetsgivares attityder till äldre arbetskraft - Pensionsmyndigheten

1.2 Metod
På uppdrag av Pensionsmyndigheten och Pensionsåldersutredningen har TNS SIFO genomfört
en undersökning riktad till ett urval av arbetsgivare och fackliga representanter. Syft et
med undersökningen har varit att ta reda på arbetsgivares och fackliga representanters inställning
till den äldre arbetskraft en. Ett annat syft e har varit att identifi era olika åtgärder som
arbetsgivarna och/eller staten kan bidra med för att de anställda ska få möjlighet och vilja att
arbeta högre upp i åldrarna. Målgruppen för undersökningen har varit arbetsgivare i form av
företagsledare eller personalchefer samt fackliga representanter för den fackliga organisation
som haft fl est medlemmar på respektive arbetsplats.
Undersökningen bygger på ett slumpmässigt bruttourval av arbetsgivare från PAR-registret, som
innehåller uppgift er om svenska arbetsgivare (http://www.par.se/), stratifi erat på variablerna
antal anställda samt avtalsområde (privatanställda arbetare SAF/ LO, privat anställda tjänstemän
ITP, anställda inom kommun och landsting KAP-KL, anställda inom staten PA03). I slutet
av varje intervju med en arbetsgivare har respondenten ombetts lämna kontaktinformation
om facklig representant på arbetsplatsen.
Svarsfrekvensen hos de tillfrågade arbetsgivarna i Pensionsmyndighetens undersökning från
2012 ligger på 43 procent hos arbetsgivare och 67 procent hos fackliga representanter. Det
huvudsakliga bortfallet fi nns bland anställda inom privat sektor. Sett över tid har svarsfrekvenserna
vid enkätundersökningar sjunkit och numera är det tyvärr mera regel än undantag
med svarsfrekvenser under 50 procent. Den främsta orsaken till bortfallet hos arbetsgivare
(49 procent) är att respondenten är bortrest och hos fackliga representanter att respondenten
är ”ej nåbar”. (se tabell 2 och 4 i bilaga 1). Dessa bortfallsorsaker kan i sin tur ses som ”mindre
allvarliga” bortfall jämfört med exempelvis ”vägran hos respondenten”. Risken att resultat
framstår som ”för positiva/tillrättalagda” är större om bortfallet beror främst på att respondenterna
vägrar att svara.
Bortfall innebär självklart en försämrad statistisk kvalitet, då saknade observationer bidrar
till en variansökning. Variansökning leder i sin tur till större konfi densintervall och sämre
precision. En allvarligare eff ekt av bortfallet uppkommer om det snedvrider resultaten, d.v.s.
att man systematiskt antingen överskattar eller underskattar vissa resultat. 16 Orsaken till
skevheten kan exempelvis vara att individer med relativt negativa attityder till äldre är mer
bortfallsbenägna än andra.
Då svarsfrekvensen för arbetsgivare i Pensionsmyndighetens enkät understiger 50 procent
är det viktigt att kontrollera om resultaten är representativa för målgruppen. En metod som
redovisas i bilaga 1 är jämförelse av hur populationen i sin helhet fördelar sig på exempelvis
sektor, bransch och avtalsområde med motsvarande fördelningar i det urval som har svarat.
Diagram 1 i bilaga 1 visar att, jämfört med den totala populationen, innehåller undersökningen
en överrepresentation av anställda inom staten (avtalsområde PA03) samt en underrepresentation
av privatanställda arbetare. Samtidigt ger stratifi eringen möjlighet att uttala
sig om situationen inom respektive urvalsgrupp.
16 Japec l., Ahtiainen A., med fl ., Minska bortfallet, SCB, 1997.
14 Arbetsgivares attityder till äldre arbetskraft