Arbetsgivares attityder till äldre arbetskraft - Pensionsmyndigheten

1 Inledning
Den kanske viktigaste långsiktiga fi nanspolitiska utmaningen framöver kommer att vara
den ökande andelen äldre och att genomsnittsåldern hos den arbetsföra befolkningen stiger.
Kommande demografi ska påfrestningar uppmärksammas ständigt i de utvecklade länder där
problemet kommer att vara störst.
Som Pensionsåldersutredningen konstaterade i sitt delbetänkande (SOU 2012:28) kommer
det år 2035 att fi nnas 89 icke-sysselsatta per 100 sysselsatta. 1 Det som mätts är en så kallad
”ekonomisk försörjningsbörda”, där med icke-sysselsatta menas icke sysselsatta individer i
ålder 15 år och äldre samt pensionärer. 2
Läget i Sverige är inte unikt. Även i EU-länderna kommer det i genomsnitt att fi nnas fl er än
80 personer att försörja per 100 sysselsatta. I fl era länder, som Finland, Frankrike, Grekland,
Danmark och Belgien, prognostiseras kvoten mellan icke sysselsatta och sysselsatta att överstiga
90/100 år 2015. 3
Den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder (20–64 år) kommer att nå en topp i OECDländerna
omkring 2015. Enligt beräkningar skulle sysselsättningsgraden för 50–64 åringar i
OECD-länderna behöva öka till samma nivå som för 40–49-åringarna för att åstadkomma en
oförändrad försörjningsbörda. Sysselsättningsgraden för 65–69-åringar skulle behöva öka från
drygt 20 till 40 procent. 4
Den internationella arbetsorganisationen (ILO) uppskattar att andelen individer över 55 år i
befolkningen år 2025 kommer att uppgå till 32 procent i Europa och att arbetskraft en i hela
EU kommer att ha den högsta genomsnittsåldern under de kommande 25 åren jämfört med
tidigare år. 5
Babyboomen eft er andra världskriget i kombination med relativt låga födelsetal under 1980talet
ligger bakom denna historiskt unika situation. Ökningen av andelen äldre i världen slår
alla tidigare prognoser och beror på, förutom sänkta födelsetal, det drastiskt förbättrade hälsotillståndet
hos de äldre under de senaste 30–40 åren. Babyboomgenerationerna i både Europa
och USA har i dag uppnått pensionsåldern, och är vid bättre hälsa än någon tidigare generation.
Många av dagens äldre har både förmågan och viljan att fortsätta arbeta fl era år. 6
Möjliga lösningar för att minska en framtida brist på arbetskraft är, förutom att de äldre måste
arbete längre, arbetskraft sinvandring, ökat barnafödande och tidigare inträde på arbetsmarknaden.
Den relativt kraft iga ökningen av arbetskraft sinvandringen av yngre arbetskraft till EU
kan dock, enligt fl era forskare 7 , endast minska skillnaden mellan ”de äldsta” och ”de yngsta”
1 15 år och äldre inklusive pensionärer.
2 Bara hälft en av dessa utgörs av gruppen 65 år och äldre. De övriga är studerande, förtidspensionerade med sjuk- eller
aktivitetsersättning, personer med pension före 65 års ålder (allmänpension, tjänstepension,
avgångsvederlag, hemarbetande m.fl .). Sjukskrivna som har kvar sin anställning räknas som sysselsatta.
3 Ilmarinen J., Ageing workers in the European Union—status and promotion of work ability, employability and employment,
Finnish Institute of Occupational Health, Ministry of Social Aff aire and Health, Ministry of Labour, 1999:274.
4 OECD, Pensions at a Glance 2011, Retirement-income Systems in OECD and G20 Countries, 2011.
5 Se exempelvis Ilmarinen (2001).
6 Se exempelvis SOU 2012:28.
7 Se exempelvis Bauer T. och Zimmermann K., Assessment of Possible Migration Pressure and its Labour Market Impact
Following EU Enlargement to Central and Eastern Europe, I Z A Research Report No. 3, 1999.
Arbetsgivares attityder till äldre arbetskraft 9