Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

lan som organisation vad gäller förändringar som svarade mot
nya krav och förväntningar. Idealet om en likvärdig grundskola
skulle i princip inte längre handla om att skolan till form, innehåll
och funktion skulle vara likadan överallt i så stor utsträckning
som möjligt, utan i stället skulle skolan bemöta den enskilda
eleven och elevgruppen och det enskilda lokala samhället
utifrån deras situation och förutsättningar. Det hade alltså skett
en utveckling från idén om “likvärdighet genom likhet” till “likvärdighet
genom mångfald”.
I ett glesbygdslän som Nordland med bara 240 000 invånare
fördelade på 45 kommuner, av vilka fler än hälften har mindre
än 2 500 invånare, varierar det professionella och ekonomiska
underlaget för att driva den likvärdiga skolan i allmänhet, och
särskilt under en period med stora krav på omställningar. I de
större kommunerna fanns det i Norge under denna tid så kallade
pedagogiska centrum med tre till fyra professionella som fick
i uppgift att främja utvecklingen vid alla skolorna i kommunen.
I mindre kommuner kunde det finnas en pedagogisk konsult
förutom skolchefen, men i många av kommunerna med bara 1
000-2 000 invånare, ofta spridda över ett stort och uppdelat
geografiskt område med många mindre skolor, var skolchefen
den enda ämneskunniga på kommunnivå. Projektet “Skoleutvikling
på brei front” strävade både efter att kartlägga de professionella
och ekonomiska resurserna för skolverksamheten i
dessa kommuner och att utvärdera en strategi för skolutvecklingen,
som organiserades genom ett samarbete mellan skoldirektören
i fylket, de två lärarhögskolorna och de enskilda kommunerna.
En viktig del i denna strategi var etableringen av sammanlagt
nio regionala kontor för kompetensutveckling (RKK),
där 4-6 kommuner gick samman om finansieringen av ett
särskilt kontor (i regel en befattning - en RKK-ledare) för att
organisera vidareutbildning, samordna utvecklingsarbetet etc.
Projektet motiverades särskilt utifrån önskemålet om att ge de
många mindre skolorna i de mest representativa utkantskommunerna
utvecklingsvillkor i linje med de större och mer centrala
skolorna och kommunerna.
105