Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Glesbygder och perifera samhällen - likväl livsdugliga?<br />
Det är kanske en något pessimistisk bild som vi här har tecknat<br />
av framtiden för <strong>glesbygd</strong>sområdena och de perifera bostadsorterna<br />
- att vi varken behöver dem för matproduktion <strong>eller</strong> för<br />
resursutnyttjande från vattendrag, skogar och fjäll. De ramar<br />
som storsamhället genom en marknadsstyrd, globaliserad ekonomi<br />
och liberaliserad statsförvaltning ger kommuner och näringsliv<br />
i distrikten där glesbebyggda bosättningar dominerar,<br />
tycks på senare år ha blivit gradvis snävare och svårare att hantera.<br />
Folk i <strong>glesbygd</strong>er, och särskilt de unga, verkar föredra<br />
yrken och bostäder som mer förknippas med större orter och<br />
städer, något som särskilt gäller för de som har <strong>ska</strong>ffat sig <strong>eller</strong><br />
planerar att <strong>ska</strong>ffa sig högre utbildning. Slutligen kan det se ut<br />
som om denna tendens ytterligare förstärks genom den förmedling<br />
av en global urban kultur som genom elektroni<strong>ska</strong> kommunikationssystem<br />
direkt fångas upp av den unga individen oavsett<br />
var hon <strong>eller</strong> han befinner sig. Men, som vi även har pekat på,<br />
är inte dessa strömningar alltid lika entydiga.<br />
Nu har vi redan pekat på att det på nationellt håll finns en politisk<br />
vilja att se till att det finns bofasta utanför de 30-40 storstadskomplex<br />
som vi i skräckscenariet ovan såg framför oss som<br />
den mest effektiva och lönsamma bosättningsstrukturen både i<br />
<strong>Sverige</strong> och Norge. Det projekt som denna utredning ingår i, är<br />
i sig självt ett uttryck för denna vilja. När vi i detta kapitel har<br />
belyst allt som tycks missgynna <strong>glesbygd</strong>sområdena, är det för<br />
att klargöra vilka krafter och strömningar som det är viktigt att<br />
ta hänsyn till i fall man ön<strong>ska</strong>r återuppliva <strong>glesbygd</strong>erna. Ett<br />
sådant arbete behöver inte begränsas till insatser inom ett<br />
avskilt område, till exempel skola och utbildning. Det kan röra<br />
sig om kraftfulla framryckningar där offentliga och privata<br />
instanser deltar, där skola och arbetsliv samarbetar och där<br />
landsbygdsbefolkning i alla åldrar dras med. Men allra först är<br />
det viktigt att tydligt påvisa hur det kan finnas goda skäl att,<br />
trots eventuella ekonomi<strong>ska</strong> hinder åtminstone utifrån snäva<br />
sektoriella värderingar, upprätthålla infrastruktur och bostadsorter<br />
även i de glesbebyggda och perifera delarna i länder som<br />
<strong>Sverige</strong> och Norge. Utan anspråk på en grundlig dokumentation<br />
och analys kommer vi här att peka på några sådana skäl.<br />
241
Change language