Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
pekar på att nedläggningen av skolor skulle göra de aktuella<br />
lokalsamhällena mindre attraktiva för tillkomsten av nya hushåll,<br />
kan de mer långsiktiga ekonomi<strong>ska</strong> “förtjänsterna” bli<br />
osäkrare. Särskilt gäller detta för kommunen Balsfjord, där<br />
intervjumaterialet tyder på att alternativet till att bo i de aktuella<br />
skoldistrikten i Malangen inte var andra orter i Balsfjord, som<br />
exempelvis kommuncentret Storsteinnes, utan i stället Tromsö<br />
<strong>eller</strong> Målselv. Med min<strong>ska</strong>d befolkning skulle på sikt bidragen<br />
från staten reduceras och likaså intäkterna från kommunal<strong>ska</strong>tten.<br />
För Skauns vidkommande skulle nog skolcentraliseringen<br />
kunna leda till ett något min<strong>ska</strong>t intresse för att lokalisera nya<br />
hushåll till kommunen, men först och främst skulle en sådan<br />
centralisering förstärka tendensen till centralisering inom kommunen.<br />
Slutsats om ekonomin. Skolcentralisering lönar sig rent affärsekonomiskt<br />
för bägge kommunerna. De mer långsiktiga ekonomi<strong>ska</strong><br />
förtjänsterna kan dock vara något osäkra, särskilt för<br />
Balsfjord. Om man i beräkningen tar med sämre välfärd (som<br />
kvaliteten på lokalsamhället, på skolutbudet, på det fysi<strong>ska</strong> välbefinnandet<br />
och elevernas fysi<strong>ska</strong> utveckling) och idealet om<br />
spridda bostadsorter, är centralisering inte den väg man <strong>ska</strong> gå.<br />
Samlad slutsats. I bägge de aktuella rapporterna var for<strong>ska</strong>rnas<br />
tydliga rekommendationer till kommunerna att bibehålla den<br />
skolstruktur som fanns.<br />
“Skolan som bycentrum” (SGS) (1995-1998)<br />
Bakgrund och syfte. Detta var ett utvecklingsarbete som omfattade<br />
22 skolor i tre <strong>glesbygd</strong>skommuner på Helgeland i<br />
Nordlands län. Den utlösande faktorn för projektet var en upprivande<br />
politisk strid om skolstrukturen i en av kommunerna,<br />
där förslaget var att lägga ned flera skolor. <strong>Utbildning</strong>sdirektören<br />
i Nordland drogs in i diskussionen. Statens utbildningskontor<br />
i Nordland bjöd in kommunen och dessutom två grannkommuner<br />
med liknande bosättnings- och skolstruktur till att<br />
delta i ett treårigt utvecklingsarbete med följande målsättning:<br />
“Att utveckla en skola som kan bidra till att göra det enskilda<br />
133
Change language