Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

- Hur ser ansökningarna och studieresultaten ut för de elever
som bor längre bort än en dagsresa från gymnasieskolan?
- Hur väljer elever i glesbygd studieinriktning etc., med tanke
på det begränsade utbudet närmast hemorten?
- Hur inverkar mycket långa dagsresor till och från skolan på
den fysiska och sociala (t.ex. mindre fritid) utvecklingen för
skolungdomarna?
Samhällsnivå
Som vi kommer tillbaka till senare i detta kapitel, finns det i
bägge våra länder en politisk vilja att i huvudsak behålla bosättningsstrukturen
- även i glesbygdsområdena. Hela landet ska
leva! Viktiga förutsättningar för att detta kan ske är att människor
överallt, förutom bra kommunikationer, har tillgång till
grundläggande välfärdstjänster inom hälso-, social- och skolväsendet.
Den fråga som vi mer specifikt har att ta ställning till är,
huruvida grund- och gymnasieskolan fungerar tillfredsställande
för de mer perifera och glesbebyggda distrikten i de två länderna.
Har vi en likvärdig skola i förhållande till små och mer perifera
lokalsamhällen och orter?
När det gäller grundskolan kan vår genomgång i kapitel 3 sammanfattas
enligt följande:
218
-Tidigare studier, särskilt i Norge, visar att skolan genom sitt
standardiserade och storsamhällesinriktade innehåll kunde
medverka till att motivera och kvalificera eleverna, och då
särskilt de som var duktiga i skolan, till att flytta från glesbygderna.
Det finns inga nyare studier som baseras på situationen
efter läroplansreformen på 1980- och 1990-talen, då
det lokala lärostoffet och en samhällsaktiv skola betonades.
- Att ha tillgång till barnomsorg och grundskola, i alla fall
låg- och mellanstadium, i det egna lokalsamhället betraktas
som en stor fördel för människor på landsbygden.
Avsaknaden av dessa “tjänster” eller välfärdssystem gör det
mindre troligt att unga familjer slår sig ner på dessa platser.