Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Begreppet normalplan har stått för centralt utarbetade förslag<br />
till lokala tim- och kursplaner för folkskolan. Regeringen utfärdade<br />
sådana 1878, 1889 och 1900. Det var i normalplanerna<br />
som olika skol- och klasstyper först klassificerades. Man skilde<br />
på folkskola och småskola, varvid de förra betecknades med<br />
stora bokstäver A, B, C etc. och de senare med små a, b, c etc.<br />
Fasta och flyttande skolor hölls isär. Av en och samma skoltyp<br />
kunde det därtill finnas flera delformer, t.ex. B1 <strong>eller</strong> B2, b1<br />
<strong>eller</strong> b2 o.s.v. Dessa karaktäristika användes till en början för att<br />
karaktärisera skolan, t.ex. som A- <strong>eller</strong> B-skola. Senare, när skolorna<br />
blev större och kunde rymma skilda elevgrupperingar,<br />
började man tala om klasser av A - typ, B - typ etc. Mer allmän<br />
blev denna skoltypsbeteckning på 1940-talet. T.o.m. 1969 års<br />
läroplan är innebörden att klasser av A- respektive a-formerna<br />
omfattar en årskurs och att klasser av B- respektive b-formerna<br />
omfattar flera årskurser. De senare formerna förekom allmänt<br />
på landsbygden. I bilagor till normalplanerna fanns “Läsordningar<br />
för särskilda slag av skolor”. I och med 1919 års undervisningsplan<br />
kom ett modernt läroplansdokument. Visserligen<br />
präglades den av riksgiltighet, men trots det gällde att lokala<br />
läroplaner skulle finns som grund för verksamheten. Samläsning<br />
över årskursgränserna och mindre studiekurser karaktäriserade<br />
Bb-formen. Detta var nödvändigt eftersom landsbygd och <strong>glesbygd</strong><br />
som regel hade sämre resurser att utrusta skolan med än<br />
vad städerna och tätorterna hade. Eleverna hade också i<br />
genomsnitt längre läsår.<br />
Dessa tillbakablickar speglar en syn på landsbygdsskolan som en<br />
skola med andra vardagsvillkor än stadsskolan, t.ex. en annan<br />
läroplan, mindre resurser och blandade åldrar i klasserna. De<br />
sista årskurserna fungerade dessutom som parall<strong>eller</strong> till realskolan<br />
och flickskolan. Den sexåriga realskolan var en del av det<br />
statliga läroverket. Kommunerna inrättade en fyraårig kommunal<br />
mellanskola genom riksdagsbeslut 1909. Studietiden blev<br />
tioårig för denna skolas elever. Genom 1927 års beslut om s.k.<br />
dubbel anknytning infördes denna variant även vid statliga läroverk.<br />
Övergångsanordningar fanns alltså. 1940-talets utredningar<br />
hade som övergripande mål att <strong>ska</strong>pa en bottenskola för alla.<br />
Den tanken hade alltså funnits sedan sekelskiftet.<br />
69
Change language