Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
gemensamma mål, ett tydligt ansvar för varje aktör och en tydlig<br />
modell för uppföljning och utvärdering av mål och resultat,<br />
som i sin tur <strong>ska</strong> kunna ge underlag till förändringar. Staten<br />
genomför nationella kvalitetsmätningar samt utvecklar och tillhandahåller<br />
nationella och diagnosti<strong>ska</strong> prov, för att på så sätt<br />
bl.a. konkretisera kursplanernas mål. Samtidigt <strong>ska</strong> detta vara<br />
ett stöd för lärare vid betygssättning och verka för en likvärdiga<br />
betyg i landet. Skolverket har utvecklat s.k. kvalitetsindikatorer<br />
och Myndigheten för skolutveckling genomför s.k. utvecklingsdialoger<br />
i skolor och kommuner. 1997 utfärdade regeringen en<br />
förordning, som ålägger varje kommun och skola att årligen<br />
upprätta kvalitetsredovisningar. Allt detta är olika led i att<br />
garantera en likvärdig utbildning för alla. Inflytande och ansvar<br />
har visserligen decentraliserats, men staten utvecklar ett kontroll-<br />
och garantisystem.<br />
Ansvaret för att driva grundskolan har i Norge lagts på kommunerna,<br />
medan fylkeskommunen har ansvaret för gymnasieutbildningen.<br />
I varje fylke finns det dessutom en fylkesman (förutom<br />
i Oslo och Akershus som har en gemensamt), som är den<br />
statliga representanten på fylkesnivå med ansvar för övervakning<br />
och kontroll av kommunerna, inklusive fylkeskommunen.<br />
År 1998 fick Norge för första gången en gemensam skollag för<br />
grundskola och gymnasium. Läroplanerna för de två skolorna<br />
har även en gemensam allmän del, där de övergripande målen<br />
för båda skoltyperna beskrivs. Lagen med föreskrifter, och<br />
särskilt läroplanerna, är gan<strong>ska</strong> detaljerad och överensstämmer<br />
bara delvis med principen om målstyrning. Läroplanen för<br />
grundskolan, som trädde i kraft 1997, är ett omfattande dokument<br />
på mer än 300 sidor. Här ingår ett stort kapitel kallat principer<br />
och riktlinjer som ger rekommendationer om, och även ställer<br />
krav på, hur arbetet i skolan bör <strong>eller</strong> <strong>ska</strong> genomföras. Det<br />
är fylkesmannen som på statens vägnar har ansvaret för övervakning<br />
av de enskilda 15 till 46 kommunerna i fylket. Något<br />
systematiskt gemensamt upplägg för en sådan övervakning av<br />
skolsektorn, där en dialog (ofta kallad styrdialog) med ansvarig<br />
instans på kommunnivå ingår, förekommer inte. Men i varje<br />
kommun <strong>ska</strong> det finnas en översikt där skolsektorn är inbegripen,<br />
och dessa planer <strong>ska</strong> utgöra en viktig utgångspunkt för fyl-<br />
52