Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
fyller vissa kriterier avseende bosättningsstruktur i enlighet med<br />
SCB:s och SSB:s klassificeringar. Exempel på frågor som kartläggningen<br />
bör ge svar på är:<br />
- Hur ser dagens skolstruktur ut jämfört med för tio år sedan?<br />
- Vilka har varit de viktigaste formella och reella argumenten<br />
för nedläggning/förändring av skolstrukturen? (Ekonomi,<br />
lärarbehov, e<strong>leva</strong>ntal, professionella orsaker?)<br />
- Hur ser etableringar av privata skolor/friskolor ut i kommunerna,<br />
och hur ser eventuella samband mellan dessa och<br />
nedläggningen av den offentliga skolan ut?<br />
- Hur förväntas skolstrukturen i kommunen att se ut om fem<br />
år? Vilka skäl ligger till grund för eventuella förändringar?<br />
Denna kartläggning bör förenas med ett urval fallstudier av<br />
kommuner där det bland annat är möjligt att gå in på de lokalpoliti<strong>ska</strong><br />
beslutsprocesserna, de mer detaljerade ekonomi<strong>ska</strong><br />
villkoren och överläggningarna, lokala <strong>konflikt</strong>bilder, konsekvenser<br />
av nedläggningar för familjebildningen på orten m.m.<br />
När det gäller resursanvändningen, särskilt i små skolor, är det<br />
nödvändigt att i Norge peka på situationen i nuläget efter att<br />
den traditionella kopplingen mellan lagstadgade klassindelningsregler<br />
och resursallokering har försvunnit. Komparativ<br />
analys av resursanvändningen i <strong>Sverige</strong> och Norge på skolor av<br />
motsvarande storlek kan vara mycket intressant.<br />
Undervisningens organisation i små skolor - grundskolor.<br />
Även om det var de mindre fådelte skolorna (B-skolor) som<br />
dominerade skolland<strong>ska</strong>pet på landsbygden för ett tiotal år<br />
sedan, och som fortfarande utgör en bra bit över 30 % av landsbygdsskolorna<br />
i Norge, har det sedan Pangprojektet i <strong>Sverige</strong><br />
och Lofot- och Rødøyprojekten i Norge, samtliga på 1970talet,<br />
gjorts lite forskning på själva arbetssätten och metodiken i<br />
inlärningsarbetet vid dessa skolor. En doktorsavhandling vid<br />
högskolan i Nesna (Løfsnes 2002) har em<strong>eller</strong>tid nyligen lagts<br />
fram. Avhandlingen behandlar lärarna i de fådelte skolorna och<br />
deras tankar och planer beträffande samhällskun<strong>ska</strong>psundervis-<br />
249
Change language