Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

More documents

Recommendations

Info

jektplaner förtjänar starkast möjliga stöd både för att grundskolans utformning i glesbygd utgör en så ytterst viktig förutsättning för en fortsatt konstruktiv utveckling och för att det nu - äntligen! - har lagts en stabil grund för ett fruktbart samarbete mellan goda norska och svenska forskningsmiljöer. Urban Dahllöf PROFESSOR EMERITUS 18
Sammanfattning Utgångspunkterna för detta arbete var ett uppdrag från den svenska regeringen till Myndigheten för skolutveckling år 2001, att utarbeta planer för att motverka alla typer av segregering inom utbildning. I januari 2004 gav myndigheten i samarbete med Læringssenteret i Norge (fr.o.m. juni 2004 del av Utdanningsdirektoratet) i uppdrag till forskarna Andræ Thelin och Solstad, att utarbeta en forsknings/kunskapsöversikt och därigenom bringa klarhet i de kunskaper som finns om uppväxt-, utbildnings- och levnadsvillkor för barn och ungdomar, som växer upp i glesbygder. I uppdraget ingick också att synliggöra områden där behov av kunskap saknas och efterfrågas samt ge förslag om angeläget och relevant utvecklingsarbete inom området. Huvudfrågan var, om dessa barn och ungdomar får en likvärdig utbildning enligt övergripande mål. Från början av 1980-talet märks en allt tydligare decentraliseringspolitik i såväl Sverige som Norge. Det innebär bl.a. att det ekonomiska ansvaret för driften av skolan nu ligger hos kommunen. Till följd av denna utveckling har de små skolorna i glesbygd hamnat i en alltmer pressad situation. Många kommuner har tvingats lägga ner små skolor av ekonomiska skäl - många gånger mot sin vilja. Utöver de ekonomiska konsekvenserna tycks makthavare varken centralt eller lokalt ha tillräckliga kunskaper om starka och svaga sidor hos små skolor, deras roll i lokalsamhället eller konsekvenserna av en allt starkare skolcentralisering för elever, orter och lokalsamhällen i glesbygd. Målgruppen är centrala, regionala och lokala skolpolitiker och skoladministrativ personal t.ex. rektorer, skolchefer, förvaltningschefer, planerare, controller m.fl. Vi tror också att innehållet har stor aktualitet för studerande inom lärarutbildningen och i vidareutbildning och kompetensutveckling av lärare. Lärarnas fackliga företrädare borde vara en viktig målgrupp. I samband med hot om nedläggning av en skola har vi också mött en ökad efterfrågan på denna kunskap från föräldrar och elever. 19
Page 1: Forskning i fokus, nr. 27 Utbildnin
Page 5: Utbildning i glesbygd - samspel ell
Page 8 and 9: 2.6. Skola i glesbygd . . . . . . .
Page 11 and 12: Förord Borta bra, men hemma bäst?
Page 13 and 14: Det första stora norska glesbygdsp
Page 15 and 16: ett projekt om organisatoriska rama
Page 17 and 18: forskning som boken sammanfattar ge
Page 19: Men även om antalet små skolenhet
Page 23 and 24: pel på lokalt innehåll och samarb
Page 25 and 26: drop-outs. Relatively few continue
Page 27 and 28: de svenska. Alltså skulle man kunn
Page 29 and 30: likvärdighet. Hur kan politiska m
Page 31 and 32: Kapitel 1. Likvärdig skola i glesb
Page 33 and 34: Först 1959 kom en gemensam skollag
Page 35 and 36: ... likavärdesprincipen tillvarata
Page 37 and 38: För vårt vidkommande, med fokus p
Page 39 and 40: också när det gäller grundskola
Page 41 and 42: eller drivkrafterna som kom att få
Page 43 and 44: hjälp av mer och bättre utbildnin
Page 45 and 46: Frigörelsemotivet, förknippat med
Page 47 and 48: ala ekonomi (jfr Brown and Lauder 1
Page 49 and 50: större transportavstånd till skol
Page 51 and 52: ställningar och teman som är elle
Page 53 and 54: 2.2. Administration och politisk st
Page 55 and 56: kesmannens övervakning av kommuner
Page 57 and 58: 2.3. Glesbygd och periferi - formel
Page 59 and 60: nitioner tillräckligt nära varand
Page 61 and 62: har en betydligt större andel barn
Page 63 and 64: gång till större, men mindre arbe
Page 65 and 66: (St.meld. nr 34, 2001/02, s. 117),
Page 67 and 68: Norge fick ett nytt intäktssystem
Page 69 and 70: idrag och bidrag som kommit till so
Page 71 and 72:
Begreppet normalplan har stått fö
Page 73 and 74:
åt livskraftiga bygder genom en al
Page 75 and 76:
Non-Grading (Dahllöf och Andrae 19
Page 77 and 78:
så kallade klassindelningsregler s
Page 79 and 80:
gymnasiet. Dessa var statligt drivn
Page 81 and 82:
och öppnade vissa möjligheter fö
Page 83 and 84:
uppnå dessa mål oberoende av var
Page 85 and 86:
Vi kan också konstatera att det fi
Page 87 and 88:
egreppet likvärdighet. Likvärdigh
Page 89 and 90:
och bäddade för att klass/årskur
Page 91 and 92:
och i det livslånga lärandet kan
Page 93 and 94:
Under 1980- och 1990-talen, och äv
Page 95 and 96:
Efterhand kom det starka reaktioner
Page 97 and 98:
medan var sjätte elev lika ofta ha
Page 99 and 100:
Valfria ämnen - bredd i skolutbude
Page 101 and 102:
De separata områdena i projektet d
Page 103 and 104:
Om man väljer att satsa på färre
Page 105 and 106:
sammanhang utgör de fådelte skolo
Page 107 and 108:
lan som organisation vad gäller f
Page 109 and 110:
-Även med hänsyn till undervisnin
Page 111 and 112:
-Graden av förändring i skolornas
Page 113 and 114:
utvecklingen av den årskurslösa u
Page 115 and 116:
2 Förändringar i lärarens planer
Page 117 and 118:
utvecklade flickorna mer än pojkar
Page 119 and 120:
- För hela perioden 1994-1998 pres
Page 121 and 122:
skolelever presterade bättre än s
Page 123 and 124:
Dessutom baserades projektet på en
Page 125 and 126:
Resultat. Man fann statistiskt sign
Page 127 and 128:
Men Råberg konstaterar att glesbyg
Page 129 and 130:
i A - form medan fostran var bäst
Page 131 and 132:
högstadieskola för hela kommunen
Page 133 and 134:
Om samhälleliga förhållanden Utv
Page 135 and 136:
pekar på att nedläggningen av sko
Page 137 and 138:
Efter att projektet formellt hade a
Page 139 and 140:
-Elevverksamhet. Flera av ovanståe
Page 141 and 142:
Resultat Om skolstruktur, decentral
Page 143 and 144:
skolor under perioden 1997-2002. De
Page 145 and 146:
och rekommendationerna som forskarn
Page 147 and 148:
Kulturarvet omfattar även de kultu
Page 149 and 150:
Påverkas undervisningens kvalitet
Page 151 and 152:
elever med särskilda behov ser oli
Page 153 and 154:
politiker med lite tid för uppdrag
Page 155 and 156:
3.3.2. Studier med fokus på grunds
Page 157 and 158:
förankring och inriktning, den lad
Page 159 and 160:
Austlandet. Innan projektet drog ig
Page 161 and 162:
sådant sätt att det lamslog såv
Page 163 and 164:
Senjaprojektet, kommer vi tillbaka
Page 165 and 166:
-Vid flertalet av skolorna har det
Page 167 and 168:
Tyvärr gjordes det aldrig någon s
Page 169 and 170:
Ett typiskt exempel på ovan nämnd
Page 171 and 172:
sina kunskaper och vidgat sina pers
Page 173 and 174:
forskningen om centralisering och d
Page 175 and 176:
möttes med stort intresse i alla d
Page 177 and 178:
på orten som positivt rent socialt
Page 179 and 180:
grupp för att ta itu med frågan o
Page 181 and 182:
verna på många av de yrkesinrikta
Page 183 and 184:
Någon samlad utvärdering gjordes
Page 185 and 186:
Det är tydligt att individens ursp
Page 187 and 188:
Ny yrkesutbildning - kompetens för
Page 189 and 190:
are är fråga om en försvagning a
Page 191 and 192:
t.ex. mellan skjutsade och icke skj
Page 193 and 194:
Vilka är då de alternativa lösni
Page 195 and 196:
Liksom organisationen kan variera,
Page 197 and 198:
karna. En mindre grupp blir bilsjuk
Page 199 and 200:
Reformerna av gymnasiet under 1970-
Page 201 and 202:
Speglar skolans innehåll den lokal
Page 203 and 204:
man de grupper som avsågs, t.ex. k
Page 205 and 206:
en på gymnasienivå och då och d
Page 207 and 208:
2. Om innehåll och arbetsformer ä
Page 209 and 210:
sätt. Ett program för forskning b
Page 211 and 212:
minoriteter, till exempel olika inv
Page 213 and 214:
kommunen, som har ansvaret för dri
Page 215 and 216:
säck” och i Sverige “en påse
Page 217 and 218:
Vad vet vi om skolans funktion i gl
Page 219 and 220:
- Det finns i dag sammantaget (fylk
Page 221 and 222:
- Små skolor är dyrare i drift pe
Page 223 and 224:
Vad kännetecknar konfliktbilden i
Page 225 and 226:
Nu är det väl bara ett fåtal, om
Page 227 and 228:
För det andra ställde mekaniserin
Page 229 and 230:
inte staten tar ansvar för merkost
Page 231 and 232:
Public Management inom offentlig st
Page 233 and 234:
hällsutvecklingen som potentiellt
Page 235 and 236:
omkring 35 % av de i det intelligen
Page 237 and 238:
grundskola), genomsnittlig (1-3 år
Page 239 and 240:
Men vilken effekt kan vi egentligen
Page 241 and 242:
serna, de större städerna, och å
Page 243 and 244:
Glesbygder och perifera samhällen
Page 245 and 246:
- Även om vi i vårt ovan tecknade
Page 247 and 248:
Skolan som förespråkare för init
Page 249 and 250:
lokal produktion/tjänster. En såd
Page 251 and 252:
fyller vissa kriterier avseende bos
Page 253 and 254:
Gymnasiestudier för glesbygdseleve
Page 255 and 256:
Mot bakgrund av ett tidigare förs
Page 257 and 258:
För att ge stöd till och tillvara
Page 259 and 260:
nöriella kvaliteter hos eleverna.
Page 261 and 262:
o.s.v. Det tycks utan vidare stå k
Page 263 and 264:
Berg, G. (1999): Skolkultur - nycke
Page 265 and 266:
Glesbygdsverket. Glesbygdsverkets h
Page 267 and 268:
Høgmo, A., Solstad, K.J. och Tille
Page 269 and 270:
Marklund, S. (1982): Skolsverige 19
Page 271 and 272:
Roos, G. (2002): Nya studerande. St
Page 273 and 274:
Solstad, K.J. (1997): Equity at Ris
Page 275 and 276:
Wax, M.L., Was, R.H. och Dumont, R.
Page 277 and 278:
Det svenska Glesbygdsverket utgår
Page 279 and 280:
nare per kvadratkilometer. Landets
Page 281 and 282:
Bilaga 2 En svensk karta över skol
Page 283 and 284:
TIDIGARE FORSKNINGS- OCH KUNSKAPSÖ
Page 285 and 286:
Irene Rönnberg och Lennart Rönnbe
Page 287 and 288:
11) Joakim Ekman och Sladjana Todos
Page 289 and 290:
287
Page 292:
MÅNGA KOMMUNER TVINGAS i dag att l
show all

Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?