Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
skolelever presterade bättre än skjutsade elever (Österberg<br />
1958, Pålsson 1958). Petersson pekar också på hur skolläkare<br />
uttalat sig om de skjutsade elevernas hälsa och problem med att<br />
få tid för fysi<strong>ska</strong> aktiviteter, fritid m.m. Några studier redovisas<br />
dock inte.<br />
Sammanfattningsvis blir resultaten från Peterssons undersökning,<br />
att skolskjutsar mellan 30 minuter och 75 minuter enkel<br />
resa och dag inte påverkar de skjutsade barnens prestationer i<br />
sådan grad att de skiljer sig från de icke-skjutsade barnens. Han<br />
finner inte h<strong>eller</strong> några nämnvärda skillnader mellan pojkar och<br />
flickor.<br />
Barns upplevelse av skolskjutsen (Nilsson och Raundalen<br />
1985)<br />
Man kan hävda att vägstandarden och kvaliteten på bussarna är<br />
mycket bättre i dag än då Grissgrendtprojektet genomfördes<br />
1970, då alla data samlades in. Det är därför intressant att den<br />
studie som Nilsson (läkare) och Raundalen (psykolog) genomförde<br />
i mitten på 1980-talet, och som omfattade elever i alla<br />
årskurser, i grova drag kom fram till samma resultat med hänsyn<br />
till elevernas upplevelse av skolskjutsen som<br />
Grissgrendtprojektet gjorde 15 år tidigare.<br />
Resultat. Omkring en av fem elever med skolskjuts får fysi<strong>ska</strong><br />
besvär av resandet, och bland de som färdas en halvtimme <strong>eller</strong><br />
mer gäller detta en tredjedel av eleverna. Skillnaderna var små<br />
mellan eleverna i olika årskurser, men Nilsson och Raundalen<br />
fann att flickor något oftare än pojkar rapporterade fysi<strong>ska</strong><br />
besvär.<br />
Fysisk funktionsförmåga med och utan skolskjuts (Sjølie<br />
1999, 2002)<br />
Denna undersökning tar upp frågan i vilken utsträckning fysisk<br />
inaktivitet på grund av skolskjuts påverkar rörelseförmågan och<br />
styrkan i höfter och rygg. En grupp på 36 elever i årskurs 9 som<br />
119
Change language