Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

Det är denna typ av problemställningar som kapitel 1 försöker
belysa. Mycket förenklat kan analysen i detta kapitel framställas
på följande sätt: För det första rådde länge i båda våra länder
uppfattningen att ett likvärdigt skolutbud bara kunde säkras om
skolan till innehåll och form så långt det var möjligt var likadan
överallt och till för alla. För det andra var det utvecklingen av
skolan i den del av samhället där resurserna var som störst
(bland annat eftersom de var mer samlade), där det fanns ekonomisk
tillväxt, där folkmängden ökade, där skolgången tidigare
betraktades som viktigast - alltså i det offensiva, urbaniserade
samhället - som blev normgivande för organiseringen av undervisningen
även i glesbygdsområdena. Resultatet kunde bli, och
blev, en skola som inte på bästa sätt var anpassad efter behov
och förutsättningar i områden som präglades av små samhällen,
långa avstånd mellan bostadsorterna och en ekonomi som byggde
på primärnäringarna. Även om Sverige och Norge under de
senaste 10-20 åren formellt har accepterat idén om att ett likvärdigt
skolutbud inte behöver innebära att utbudet är ett och
samma för alla, till exempel i utkantsområden jämfört med storstäder,
påstår vi att skolan som en tung och trög organisation
ännu präglas av de gamla föreställningarna och av de system
som utvecklades utifrån dessa.
Villkoren för en likvärdig skola i glesbygderna
De nordiska länderna, och kanske i synnerhet Sverige och
Norge, blir i internationella sammanhang gärna omtalade som
länder med samma förutsättningar. Historia, kultur, politiska
system och åsikter, levnadssätt, levnadsvillkor och så vidare har
många gemensamma drag. Om man, som i vårt fall, ska gå in
mer detaljerat på vissa områden med tanke på analys, utveckling
och förändring, finns det dock några viktiga skillnader som
måste klargöras. I kapitel 2 tar vi upp de viktigaste av dessa
skillnader.
Den första gäller administrativa system och lokal- och regionalpolitisk
styrning av skolan. Både i Sverige och Norge finns det
ett nationellt ansvar för att skolutbudet ska vara likvärdigt för
alla. Vidare finns det i bägge länderna en minsta politisk enhet,
210