Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

Påverkas undervisningens kvalitet av skolans storlek?
Finns variationer i elevers studieresultat i små och stora skolor?
Har skolans storlek någon betydelse för elevers sociala utveckling
och trivsel?
Vad betyder skolans storlek för val av skola, utbud av ämnen
och gymnasieval?
Resultat från delstudier. Inledningsvis genomfördes dels en pedagogisk
och dels en kulturgeografisk kunskapsöversikt (Hansson
1995, Hammarberg 1996). Därefter gjordes fallstudier av nio
grundskolor i sex kommuner. För att begränsa olikheterna i
skolornas förutsättningar valdes samtliga fallskolor från
Västerbottens och Västernorrlands län med tyngdpunkt på glesbygdens
små och tätortens större skolor. Fallstudierna omfattade
dokumentstudier, verksamhetsbesök och intervjuer med politiker,
förvaltningschefer, rektorer, lärare, elever och föräldrar.
Fallstudiernas närmiljöer har beskrivits i den kulturgeografiska
kunskapsöversikten. Statistik från Skolverkets nationella uppföljningssystem
och data från Statistiska Centralbyrån har
utnyttjats. (Skolverket 1996: Stora och små grundskolor i ett
likvärdighets- och regionalperspektiv. Rapport från Skolverket.
Hansson 1995: Pedagogisk kunskapsöversikt. PM Skolverket
samt Hammarberg, B 1996: Kulturgeografisk kunskapsöversikt.
PM Skolverket.)
Det stod tidigt klart för projektgruppen att de skolor som låg i
glesbygd eller landsbygd skilde sig från dem som låg i städer.
Den omgivning skolan ingår i är situationsbestämt i såväl tid
som rum. Det går alltså inte att bortse från det glesbygdsspecifika,
när man studerar skolstorlekens betydelse för likvärdighet.
Forskare använder ofta begreppet skolkod, som beskriver hur de
lokala förhållandena i upptagningsområdet sätter sin prägel på
skolans verksamhet i praktiken.
Gemensamt för de fåtaliga studierna av skolstorlek är svårigheten
att isolera skolstorlek från andra faktorer.
147