Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

har studerats och redovisats av bl.a. Vinterek (2001) men inte i
relation till frågor om utbildning i glesbygd eller landsbygd. Bformen
på låg- och mellanstadiet har studerats i en litteraturöversikt
av Marklund (1984) och av Råberg (1979), som en glesbygdsvariant
av läroplanen. Till Råbergs studie återkommer vi
längre fram.
Bakgrund. Bakgrunden till Pangprojektet var den tidens hot om
nedläggningar av små enheter i glesbygd. Utbildningsoptimismens
grundläggande tanke under 1950- och 1960-talen var,
som vi tidigare redovisat, att förverkliga den jämlika skolan med
lika tillgång oberoende av bl.a. bostadsort. Men reformmakarna
stötte på problem när det gällde tillgänglighet, personal, utrustning,
lokaler m.m. Som vi sett blev en viss centralisering nödvändig.
Inte nog med det. En avsevärd omflyttning ägde rum
mellan kommuner och likaså en stark inflyttning till tätorterna.
De centrala problemen i fråga om skolplanering i glesbygd blev
akuta, nämligen flykten från landsbygden, förskjutningar i
åldersfördelningen, färre ungdomar i skolåldern och ett minskande
elevunderlag för skolenheterna. För högstadiets del blev
nedläggningshoten tydliga under början av 1970-talet. Det här
är en bild som vi känner igen i dagens diskussion om skolans
ekonomi, skolplanering och glesbygdens avfolkning. Relationen
mellan skolans mål, skolorganisationen och samhällsutvecklingen
har återkommit i skolpolitiken och uppmärksammats på skolagendan
med jämna mellanrum.
Syfte. Andræ utvärderade försök med årskurslös undervisning
som ett alternativ till nedläggningshotade högstadier i glesbygd.
Avsikten var att studera undervisningen och dess resultat i relation
till olika elevgrupper. Fem försöksskolor deltog, där undervisningen
genomfördes enligt olika årskurslösa strategier. Åtta
jämförelseskolor valdes ut mot bakgrund av att vara så lika försöksskolorna
som möjligt men med handlingsalternativ, som
skulle bli aktuella om den lilla skolan lades ner, nämligen långa
skolskjutsar och inackordering. Såväl skogs- som fjällkommuner
fanns representerade. Härmed vidgades också utvärderingsmodellen
till att omfatta en helhetssyn på elevers och lärares situation
i de olika alternativen. Lärarna i försöksskolorna deltog i
110