Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
utveckling. Här arbetar författarna med flera olika alternativa<br />
mod<strong>eller</strong> och lösningar, för vilka både grundskolan och olika<br />
påbyggnader på den förutses kunna spela en konstruktiv roll.<br />
I bokens slutkapitel dras ritningar upp för ett förnyat forsknings-<br />
och utvecklingsprojekt, där trådar dras samman från tidigare<br />
undersökningar, men där man också på ett helt annat sätt<br />
än tidigare planerar för en tvärveten<strong>ska</strong>plig intensivbelysning av<br />
olika alternativ och deras konsekvenser i en växelverkan mellan<br />
omgivande lokalsamhällen och inre skolförhållanden. Det tilltänkta<br />
projektets titel ger i ett nöt<strong>ska</strong>l ett vältaligt uttryck för<br />
denna växelverkan:<br />
Samhällsaktiva skolor och skolaktiva samhällen i <strong>glesbygd</strong>.<br />
Efter denna inledande snabbskiss av några huvudpunkter som<br />
gör skriften både lättläst och intellektuellt spännande för en<br />
bred allmänhet men också för fackpedagoger och andra samhällsvetare,<br />
kan det vara plats för några notiser om huvudaktörerna<br />
bakom boken. En del tidigare reformrelaterade sven<strong>ska</strong><br />
undersökningar som blivit välkända, t.ex. om storleken på den<br />
s.k. utbildningsreserven, kan nog ha bidragit till att svensk<br />
pedagogisk forskning för många framstått som ledande i<br />
Norden. Men detta gäller inte undervisning i <strong>glesbygd</strong> och liknande<br />
frågor om sambanden mellan lokala samhällsförhållanden<br />
och pedagogi<strong>ska</strong> insatser.<br />
På detta område bärs det främsta for<strong>ska</strong>rnamnet av en norrman,<br />
Karl Jan Solstad. Redan från slutet av 1960-talet ledde han ett<br />
brett upplagt projekt, vars största delundersökning baserades på<br />
data från 55 högstadier (“grissgrendt-prosjektet”). Tonvikten låg<br />
på skillnader i skolstorlek, avstånd mellan hem och skola,<br />
skolskjutsars längd etc. och hur sådana förhållanden påverkade<br />
elevernas kun<strong>ska</strong>per men också deras skoltrivsel och andra attityder.<br />
Snart nog blev Karl Jan Solstad professor i skolforskning<br />
vid universitetet i Tromsø för att efter ytterligare en period tillträda<br />
en tjänst som regional skoldirektör i Nordland fylke med<br />
stationering i Bodø. Därefter knöts han på olika sätt som for<strong>ska</strong>re<br />
till det regionala organet Nordlandsforskning, där han<br />
fortfarande har projektledaruppgifter.<br />
10
Change language