- Page 1: Forskning i fokus, nr. 27 Utbildnin
- Page 8 and 9: 2.6. Skola i glesbygd . . . . . . .
- Page 11 and 12: Förord Borta bra, men hemma bäst?
- Page 13 and 14: Det första stora norska glesbygdsp
- Page 15 and 16: ett projekt om organisatoriska rama
- Page 17 and 18: forskning som boken sammanfattar ge
- Page 19 and 20: Men även om antalet små skolenhet
- Page 21 and 22: Sammanfattning Utgångspunkterna f
- Page 23 and 24: pel på lokalt innehåll och samarb
- Page 25 and 26: drop-outs. Relatively few continue
- Page 27 and 28: de svenska. Alltså skulle man kunn
- Page 29 and 30: likvärdighet. Hur kan politiska m
- Page 31 and 32: Kapitel 1. Likvärdig skola i glesb
- Page 33 and 34: Först 1959 kom en gemensam skollag
- Page 35 and 36: ... likavärdesprincipen tillvarata
- Page 37 and 38: För vårt vidkommande, med fokus p
- Page 39 and 40: också när det gäller grundskola
- Page 41 and 42: eller drivkrafterna som kom att få
- Page 43 and 44: hjälp av mer och bättre utbildnin
- Page 45 and 46: Frigörelsemotivet, förknippat med
- Page 47 and 48: ala ekonomi (jfr Brown and Lauder 1
- Page 49 and 50: större transportavstånd till skol
- Page 51 and 52: ställningar och teman som är elle
- Page 53 and 54:
2.2. Administration och politisk st
- Page 55 and 56:
kesmannens övervakning av kommuner
- Page 57 and 58:
2.3. Glesbygd och periferi - formel
- Page 59 and 60:
nitioner tillräckligt nära varand
- Page 61 and 62:
har en betydligt större andel barn
- Page 63 and 64:
gång till större, men mindre arbe
- Page 65 and 66:
(St.meld. nr 34, 2001/02, s. 117),
- Page 67 and 68:
Norge fick ett nytt intäktssystem
- Page 69 and 70:
idrag och bidrag som kommit till so
- Page 71 and 72:
Begreppet normalplan har stått fö
- Page 73 and 74:
åt livskraftiga bygder genom en al
- Page 75 and 76:
Non-Grading (Dahllöf och Andrae 19
- Page 77 and 78:
så kallade klassindelningsregler s
- Page 79 and 80:
gymnasiet. Dessa var statligt drivn
- Page 81 and 82:
och öppnade vissa möjligheter fö
- Page 83 and 84:
uppnå dessa mål oberoende av var
- Page 85 and 86:
Vi kan också konstatera att det fi
- Page 87 and 88:
egreppet likvärdighet. Likvärdigh
- Page 89 and 90:
och bäddade för att klass/årskur
- Page 91 and 92:
och i det livslånga lärandet kan
- Page 93 and 94:
Under 1980- och 1990-talen, och äv
- Page 95 and 96:
Efterhand kom det starka reaktioner
- Page 97 and 98:
medan var sjätte elev lika ofta ha
- Page 99 and 100:
Valfria ämnen - bredd i skolutbude
- Page 101 and 102:
De separata områdena i projektet d
- Page 103 and 104:
Om man väljer att satsa på färre
- Page 105 and 106:
sammanhang utgör de fådelte skolo
- Page 107 and 108:
lan som organisation vad gäller f
- Page 109 and 110:
-Även med hänsyn till undervisnin
- Page 111 and 112:
-Graden av förändring i skolornas
- Page 113 and 114:
utvecklingen av den årskurslösa u
- Page 115 and 116:
2 Förändringar i lärarens planer
- Page 117 and 118:
utvecklade flickorna mer än pojkar
- Page 119 and 120:
- För hela perioden 1994-1998 pres
- Page 121 and 122:
skolelever presterade bättre än s
- Page 123 and 124:
Dessutom baserades projektet på en
- Page 125 and 126:
Resultat. Man fann statistiskt sign
- Page 127 and 128:
Men Råberg konstaterar att glesbyg
- Page 129 and 130:
i A - form medan fostran var bäst
- Page 131 and 132:
högstadieskola för hela kommunen
- Page 133 and 134:
Om samhälleliga förhållanden Utv
- Page 135 and 136:
pekar på att nedläggningen av sko
- Page 137 and 138:
Efter att projektet formellt hade a
- Page 139 and 140:
-Elevverksamhet. Flera av ovanståe
- Page 141 and 142:
Resultat Om skolstruktur, decentral
- Page 143 and 144:
skolor under perioden 1997-2002. De
- Page 145 and 146:
och rekommendationerna som forskarn
- Page 147 and 148:
Kulturarvet omfattar även de kultu
- Page 149 and 150:
Påverkas undervisningens kvalitet
- Page 151 and 152:
elever med särskilda behov ser oli
- Page 153 and 154:
politiker med lite tid för uppdrag
- Page 155 and 156:
3.3.2. Studier med fokus på grunds
- Page 157 and 158:
förankring och inriktning, den lad
- Page 159 and 160:
Austlandet. Innan projektet drog ig
- Page 161 and 162:
sådant sätt att det lamslog såv
- Page 163 and 164:
Senjaprojektet, kommer vi tillbaka
- Page 165 and 166:
-Vid flertalet av skolorna har det
- Page 167 and 168:
Tyvärr gjordes det aldrig någon s
- Page 169 and 170:
Ett typiskt exempel på ovan nämnd
- Page 171 and 172:
sina kunskaper och vidgat sina pers
- Page 173 and 174:
forskningen om centralisering och d
- Page 175 and 176:
möttes med stort intresse i alla d
- Page 177 and 178:
på orten som positivt rent socialt
- Page 179 and 180:
grupp för att ta itu med frågan o
- Page 181 and 182:
verna på många av de yrkesinrikta
- Page 183 and 184:
Någon samlad utvärdering gjordes
- Page 185 and 186:
Det är tydligt att individens ursp
- Page 187 and 188:
Ny yrkesutbildning - kompetens för
- Page 189 and 190:
are är fråga om en försvagning a
- Page 191 and 192:
t.ex. mellan skjutsade och icke skj
- Page 193 and 194:
Vilka är då de alternativa lösni
- Page 195 and 196:
Liksom organisationen kan variera,
- Page 197 and 198:
karna. En mindre grupp blir bilsjuk
- Page 199 and 200:
Reformerna av gymnasiet under 1970-
- Page 201 and 202:
Speglar skolans innehåll den lokal
- Page 203 and 204:
man de grupper som avsågs, t.ex. k
- Page 205 and 206:
en på gymnasienivå och då och d
- Page 207 and 208:
2. Om innehåll och arbetsformer ä
- Page 209 and 210:
sätt. Ett program för forskning b
- Page 211 and 212:
minoriteter, till exempel olika inv
- Page 213 and 214:
kommunen, som har ansvaret för dri
- Page 215 and 216:
säck” och i Sverige “en påse
- Page 217 and 218:
Vad vet vi om skolans funktion i gl
- Page 219 and 220:
- Det finns i dag sammantaget (fylk
- Page 221 and 222:
- Små skolor är dyrare i drift pe
- Page 223 and 224:
Vad kännetecknar konfliktbilden i
- Page 225 and 226:
Nu är det väl bara ett fåtal, om
- Page 227 and 228:
För det andra ställde mekaniserin
- Page 229 and 230:
inte staten tar ansvar för merkost
- Page 231 and 232:
Public Management inom offentlig st
- Page 233 and 234:
hällsutvecklingen som potentiellt
- Page 235 and 236:
omkring 35 % av de i det intelligen
- Page 237 and 238:
grundskola), genomsnittlig (1-3 år
- Page 239 and 240:
Men vilken effekt kan vi egentligen
- Page 241 and 242:
serna, de större städerna, och å
- Page 243 and 244:
Glesbygder och perifera samhällen
- Page 245 and 246:
- Även om vi i vårt ovan tecknade
- Page 247 and 248:
Skolan som förespråkare för init
- Page 249 and 250:
lokal produktion/tjänster. En såd
- Page 251 and 252:
fyller vissa kriterier avseende bos
- Page 253 and 254:
Gymnasiestudier för glesbygdseleve
- Page 255 and 256:
Mot bakgrund av ett tidigare förs
- Page 257 and 258:
För att ge stöd till och tillvara
- Page 259 and 260:
nöriella kvaliteter hos eleverna.
- Page 261 and 262:
o.s.v. Det tycks utan vidare stå k
- Page 263 and 264:
Berg, G. (1999): Skolkultur - nycke
- Page 265 and 266:
Glesbygdsverket. Glesbygdsverkets h
- Page 267 and 268:
Høgmo, A., Solstad, K.J. och Tille
- Page 269 and 270:
Marklund, S. (1982): Skolsverige 19
- Page 271 and 272:
Roos, G. (2002): Nya studerande. St
- Page 273 and 274:
Solstad, K.J. (1997): Equity at Ris
- Page 275 and 276:
Wax, M.L., Was, R.H. och Dumont, R.
- Page 277 and 278:
Det svenska Glesbygdsverket utgår
- Page 279 and 280:
nare per kvadratkilometer. Landets
- Page 281 and 282:
Bilaga 2 En svensk karta över skol
- Page 283 and 284:
TIDIGARE FORSKNINGS- OCH KUNSKAPSÖ
- Page 285 and 286:
Irene Rönnberg och Lennart Rönnbe
- Page 287 and 288:
11) Joakim Ekman och Sladjana Todos
- Page 289 and 290:
287
- Page 292:
MÅNGA KOMMUNER TVINGAS i dag att l