Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Men det är inte bara skolan och kommunen och dess personal,<br />
som förändras i ett sådant här arbete. Även for<strong>ska</strong>rrollen förändras<br />
jämfört med den traditionella for<strong>ska</strong>rrollen. När det<br />
veten<strong>ska</strong>pliga förhållningssättet inlemmas i cirkelarbetet sker en<br />
förändring, som blir en viktig del av forskningsarbetet, påpekar<br />
Härnsten. I detta projekt synliggörs dessa förändringar och blir<br />
en del i en medveten forsknings- och utvecklingsprocess - praktiknära<br />
forskning. Hon betonar att alla som medverkar i en deltagarorienterad<br />
pedagogisk forskningsprocess - praktiker och<br />
for<strong>ska</strong>re - får en djupare och annorlunda förståelse än om var<br />
och en arbetar för sig. Här tvingas även for<strong>ska</strong>rna att formulera<br />
sin yrkeskun<strong>ska</strong>p, t.ex. att systematisera, att ge perspektiv, att<br />
utmana och att renodla frågeställningar. Härnsten menar, att<br />
även for<strong>ska</strong>res kun<strong>ska</strong>p kan upp<strong>leva</strong>s som tyst och behöver formuleras.<br />
Först då kan svårigheterna diskuteras och hanteras, när<br />
lärare själva förväntas for<strong>ska</strong> i sin egen vardag. Här kan vi dra<br />
parall<strong>eller</strong> till såväl Pangprojetet som Rødøjprojektet.<br />
Ovanstående bygger på Härnsten m.fl. (2005). Vi sätter genus<br />
på agendan. Ett deltagarorienterat projekt om flickor och pojkar<br />
i <strong>glesbygd</strong>.<br />
3.3.3. Studier med fokus på gymnasieskolan:<br />
tillgänglighet och skollokalisering<br />
Som vi redan har pekat på finns det i Norge klart mindre forskning<br />
som berör förhållanden inom gymnasieskolan än vad det<br />
finns för grundskolan. Detta gäller inte minst det forskningsoch<br />
utvecklingsarbete som särskilt betonar utbudet av gymnasieskolor<br />
i <strong>glesbygd</strong>sområden och på avlägsna platser i landet. Det<br />
kan finnas flera orsaker till att stad/landsbygd <strong>eller</strong><br />
centrum/periferi inte i samma grad uppmärksammas som ett<br />
problemfält för gymnasieskolan som för grundskolan.<br />
Med utbyggnaden av den nioåriga skolan på 1960-talet kom en<br />
närmast dramatisk spridning av realskoleutbudet, d.v.s. en lägre<br />
del av det som då hette “den högre skolan”. Debatten och<br />
170
Change language