Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

More documents

Recommendations

Info

1 Landsbygdskommuner (de 143 minst centrala kommunerna) 2 Bygdekommuner (106 kommuner) 3 Distriktsbykommuner (125 kommuner) 4 Större stadskommuner (61 kommuner) 278 (De sven<strong>ska</strong> uppgifterna är hämtade från Glesbygdsverkets hemsida.)
Bilaga 2 En svensk karta över skolorna i Pangprojektet. Solstad, KJ (1998): Notat om videregående opplœring i utkantstrok. Bodø mai 1998. Statens Utdanningskontor i Nordland. Opublicert notat. Källa: Andræ 1980 sid. 42 279
Page 1:
Forskning i fokus, nr. 27 Utbildnin
Page 5:
Utbildning i glesbygd - samspel ell
Page 8 and 9:
2.6. Skola i glesbygd . . . . . . .
Page 11 and 12:
Förord Borta bra, men hemma bäst?
Page 13 and 14:
Det första stora norska glesbygdsp
Page 15 and 16:
ett projekt om organisatoriska rama
Page 17 and 18:
forskning som boken sammanfattar ge
Page 19 and 20:
Men även om antalet små skolenhet
Page 21 and 22:
Sammanfattning Utgångspunkterna f
Page 23 and 24:
pel på lokalt innehåll och samarb
Page 25 and 26:
drop-outs. Relatively few continue
Page 27 and 28:
de svenska. Alltså skulle man kunn
Page 29 and 30:
likvärdighet. Hur kan politiska m
Page 31 and 32:
Kapitel 1. Likvärdig skola i glesb
Page 33 and 34:
Först 1959 kom en gemensam skollag
Page 35 and 36:
... likavärdesprincipen tillvarata
Page 37 and 38:
För vårt vidkommande, med fokus p
Page 39 and 40:
också när det gäller grundskola
Page 41 and 42:
eller drivkrafterna som kom att få
Page 43 and 44:
hjälp av mer och bättre utbildnin
Page 45 and 46:
Frigörelsemotivet, förknippat med
Page 47 and 48:
ala ekonomi (jfr Brown and Lauder 1
Page 49 and 50:
större transportavstånd till skol
Page 51 and 52:
ställningar och teman som är elle
Page 53 and 54:
2.2. Administration och politisk st
Page 55 and 56:
kesmannens övervakning av kommuner
Page 57 and 58:
2.3. Glesbygd och periferi - formel
Page 59 and 60:
nitioner tillräckligt nära varand
Page 61 and 62:
har en betydligt större andel barn
Page 63 and 64:
gång till större, men mindre arbe
Page 65 and 66:
(St.meld. nr 34, 2001/02, s. 117),
Page 67 and 68:
Norge fick ett nytt intäktssystem
Page 69 and 70:
idrag och bidrag som kommit till so
Page 71 and 72:
Begreppet normalplan har stått fö
Page 73 and 74:
åt livskraftiga bygder genom en al
Page 75 and 76:
Non-Grading (Dahllöf och Andrae 19
Page 77 and 78:
så kallade klassindelningsregler s
Page 79 and 80:
gymnasiet. Dessa var statligt drivn
Page 81 and 82:
och öppnade vissa möjligheter fö
Page 83 and 84:
uppnå dessa mål oberoende av var
Page 85 and 86:
Vi kan också konstatera att det fi
Page 87 and 88:
egreppet likvärdighet. Likvärdigh
Page 89 and 90:
och bäddade för att klass/årskur
Page 91 and 92:
och i det livslånga lärandet kan
Page 93 and 94:
Under 1980- och 1990-talen, och äv
Page 95 and 96:
Efterhand kom det starka reaktioner
Page 97 and 98:
medan var sjätte elev lika ofta ha
Page 99 and 100:
Valfria ämnen - bredd i skolutbude
Page 101 and 102:
De separata områdena i projektet d
Page 103 and 104:
Om man väljer att satsa på färre
Page 105 and 106:
sammanhang utgör de fådelte skolo
Page 107 and 108:
lan som organisation vad gäller f
Page 109 and 110:
-Även med hänsyn till undervisnin
Page 111 and 112:
-Graden av förändring i skolornas
Page 113 and 114:
utvecklingen av den årskurslösa u
Page 115 and 116:
2 Förändringar i lärarens planer
Page 117 and 118:
utvecklade flickorna mer än pojkar
Page 119 and 120:
- För hela perioden 1994-1998 pres
Page 121 and 122:
skolelever presterade bättre än s
Page 123 and 124:
Dessutom baserades projektet på en
Page 125 and 126:
Resultat. Man fann statistiskt sign
Page 127 and 128:
Men Råberg konstaterar att glesbyg
Page 129 and 130:
i A - form medan fostran var bäst
Page 131 and 132:
högstadieskola för hela kommunen
Page 133 and 134:
Om samhälleliga förhållanden Utv
Page 135 and 136:
pekar på att nedläggningen av sko
Page 137 and 138:
Efter att projektet formellt hade a
Page 139 and 140:
-Elevverksamhet. Flera av ovanståe
Page 141 and 142:
Resultat Om skolstruktur, decentral
Page 143 and 144:
skolor under perioden 1997-2002. De
Page 145 and 146:
och rekommendationerna som forskarn
Page 147 and 148:
Kulturarvet omfattar även de kultu
Page 149 and 150:
Påverkas undervisningens kvalitet
Page 151 and 152:
elever med särskilda behov ser oli
Page 153 and 154:
politiker med lite tid för uppdrag
Page 155 and 156:
3.3.2. Studier med fokus på grunds
Page 157 and 158:
förankring och inriktning, den lad
Page 159 and 160:
Austlandet. Innan projektet drog ig
Page 161 and 162:
sådant sätt att det lamslog såv
Page 163 and 164:
Senjaprojektet, kommer vi tillbaka
Page 165 and 166:
-Vid flertalet av skolorna har det
Page 167 and 168:
Tyvärr gjordes det aldrig någon s
Page 169 and 170:
Ett typiskt exempel på ovan nämnd
Page 171 and 172:
sina kunskaper och vidgat sina pers
Page 173 and 174:
forskningen om centralisering och d
Page 175 and 176:
möttes med stort intresse i alla d
Page 177 and 178:
på orten som positivt rent socialt
Page 179 and 180:
grupp för att ta itu med frågan o
Page 181 and 182:
verna på många av de yrkesinrikta
Page 183 and 184:
Någon samlad utvärdering gjordes
Page 185 and 186:
Det är tydligt att individens ursp
Page 187 and 188:
Ny yrkesutbildning - kompetens för
Page 189 and 190:
are är fråga om en försvagning a
Page 191 and 192:
t.ex. mellan skjutsade och icke skj
Page 193 and 194:
Vilka är då de alternativa lösni
Page 195 and 196:
Liksom organisationen kan variera,
Page 197 and 198:
karna. En mindre grupp blir bilsjuk
Page 199 and 200:
Reformerna av gymnasiet under 1970-
Page 201 and 202:
Speglar skolans innehåll den lokal
Page 203 and 204:
man de grupper som avsågs, t.ex. k
Page 205 and 206:
en på gymnasienivå och då och d
Page 207 and 208:
2. Om innehåll och arbetsformer ä
Page 209 and 210:
sätt. Ett program för forskning b
Page 211 and 212:
minoriteter, till exempel olika inv
Page 213 and 214:
kommunen, som har ansvaret för dri
Page 215 and 216:
säck” och i Sverige “en påse
Page 217 and 218:
Vad vet vi om skolans funktion i gl
Page 219 and 220:
- Det finns i dag sammantaget (fylk
Page 221 and 222:
- Små skolor är dyrare i drift pe
Page 223 and 224:
Vad kännetecknar konfliktbilden i
Page 225 and 226:
Nu är det väl bara ett fåtal, om
Page 227 and 228:
För det andra ställde mekaniserin
Page 229 and 230: inte staten tar ansvar för merkost
Page 231 and 232: Public Management inom offentlig st
Page 233 and 234: hällsutvecklingen som potentiellt
Page 235 and 236: omkring 35 % av de i det intelligen
Page 237 and 238: grundskola), genomsnittlig (1-3 år
Page 239 and 240: Men vilken effekt kan vi egentligen
Page 241 and 242: serna, de större städerna, och å
Page 243 and 244: Glesbygder och perifera samhällen
Page 245 and 246: - Även om vi i vårt ovan tecknade
Page 247 and 248: Skolan som förespråkare för init
Page 249 and 250: lokal produktion/tjänster. En såd
Page 251 and 252: fyller vissa kriterier avseende bos
Page 253 and 254: Gymnasiestudier för glesbygdseleve
Page 255 and 256: Mot bakgrund av ett tidigare förs
Page 257 and 258: För att ge stöd till och tillvara
Page 259 and 260: nöriella kvaliteter hos eleverna.
Page 261 and 262: o.s.v. Det tycks utan vidare stå k
Page 263 and 264: Berg, G. (1999): Skolkultur - nycke
Page 265 and 266: Glesbygdsverket. Glesbygdsverkets h
Page 267 and 268: Høgmo, A., Solstad, K.J. och Tille
Page 269 and 270: Marklund, S. (1982): Skolsverige 19
Page 271 and 272: Roos, G. (2002): Nya studerande. St
Page 273 and 274: Solstad, K.J. (1997): Equity at Ris
Page 275 and 276: Wax, M.L., Was, R.H. och Dumont, R.
Page 277 and 278: Det svenska Glesbygdsverket utgår
Page 279: nare per kvadratkilometer. Landets
Page 283 and 284: TIDIGARE FORSKNINGS- OCH KUNSKAPSÖ
Page 285 and 286: Irene Rönnberg och Lennart Rönnbe
Page 287 and 288: 11) Joakim Ekman och Sladjana Todos
Page 289 and 290: 287
Page 292: MÅNGA KOMMUNER TVINGAS i dag att l
show all

Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?