Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

kommunen, som har ansvaret för driften av grundskolan. I
Sverige står kommunen även för driften av gymnasieskolan,
medan denna i Norge sköts av fylkeskommunen. Eftersom
Sverige till ytan bara är 10-15 % större än Norge, folkmängden
närmare dubbelt så stor och antalet kommuner bara något över
hälften, blir den genomsnittliga svenska kommunen väsentligt
större än den motsvarande norska, närmare bestämt tre gånger
så stor. Den minsta svenska kommunen har över 2 700 invånare,
jämfört med Norge som har 128 kommuner med färre än 2 500
invånare. I ett distriktsfylke som Nordland är folkmängden i 18
av de sammanlagt 44 kommunerna mindre än 2 000. Denna
olikhet kommunalt sett är åtminstone ett gott skäl till att de
norska kommunerna inte fått driftsansvaret för gymnasieutbildningen.
Men skillnaden i lokal förvaltning av skolan innebär
också att den lokala demokratin i Norge har mindre möjligheter
än i Sverige att blanda sig i gymnasieskolans struktur. Dessutom
kan samordning av resurser mellan grundskola och gymnasieskola,
till exempel ett flexibelt utbud av gymnasieutbildning i
glesbygdskommuner, vara svårare att få till stånd i Norge än i
Sverige (jfr avsnittet om Senjaprojektet i kap. 3).
Själva utgångspunkten för projektet har anknytning till det geografiska
begreppet “glesbygd”. Norska termer som till innehåll
ligger närmast det svenska glesbygd är “grissgrendt busetting”,
“grissgrendte strok” eller kanske rätt och slätt “spreittbygd”. I
kapitel 2 anger vi officiella definitioner så som de har utvecklats
vid de nationella statistiska byråerna (SCB och SSB). Rent formellt
definieras glesbygden i bägge länder genom sin motsats,
nämligen tätort (no. tettstad) - ort eller husgrupp där det bor
minst 200 människor. Invånare i glesbygd kan utifrån en sådan
definition ändå bo centralt, om de har relativt kort avstånd till
större ort med varierat serviceutbud. På samma sätt kan mindre
tätorter på 500-600 människor ligga betydligt längre än en
dagsresa från ett serviceutbud som gymnasieskola eller sjukhus,
vilket är fallet för många ösamhällen längs Norges kust och i
den svenska skärgården. Det är därför nödvändigt att nyansera
begreppet glesbygd något. I vårt fall intresserar vi oss för skola
och samhällsutveckling i områden som genomgående är glest
bebyggda och som ligger relativt långt ifrån större folkkoncent-
211