Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

Men vilken effekt kan vi egentligen vänta oss av att det i skolan
nu propageras för lokal natur, kultur och miljö, lokala problemställningar,
fördjupning och möjligtvis även deltagande i det
lokala arbets- och näringslivet för att hitta en identitet och hållning
vad gäller framtida yrken och bostäder för unga människor?
Några nya landsbygdssociologiska studier i Norge ger
kanhända inte några skäl till optimism. Det tycks fortfarande
vara så att det är landsbygdsungdomarna med goda studieförutsättningar,
och som satsar på skola och utbildning, som mest
konsekvent planerar för ett liv utanför det egna lokalsamhället
och glesbygdsområdet (Øia 1994, Frønes 1996, Aamodt 1996).
Att detta inte bara gäller Norge framgår av boken Voices of Rural
Youth, A Break with Traditional Patterns (Dax och Machold 2002),
där det läggs fram analyser om landsbygdsungdomens bostadspreferenser
från flera europeiska länder, bland annat Finland.
Modernitet, den globala ungdomskulturen och
urbanisering
Medan hemmet, grannarna, lokalsamhället, skolan och arbetslivet
på orten för 30-50 år sedan var de starkt dominerande källor
som påverkade barn och unga, utgör i dag en nationell - för att
inte säga global - informationsström en stark konkurrent till
dessa traditionella förmedlare av kunskap, åsikter och värden.
Genom TV-program och videofilmer blir barn redan i förskoleåldern
överallt i den industrialiserade och rika delen av världen
utsatta för, och stimulerade av, samma fantasifigurer som
skapats i några få penningstinna miljöer, då främst i USA.
Denna ström av intryck, impulser och information påverkar
direkt de unga, delvis utan lokal filtrering genom familjer, kamrater
eller lärare. Och detta gäller oavsett om barnen finns på
Røst eller i Oslo, i Jokkmokk eller i Malmö.
Om det kan finnas skäl till att tro att dessa externa mediestyrda
effekter är så starka, hör det återigen samman med de förändringar
inom arbete och produktion som vi redan har pekat på;
teknologisering inom primärnäringarna med avveckling eller
stordrift som resultat, industrialisering av många hantverksyrken,
institutionalisering av omsorgsarbetet o.s.v. Många av de
237