Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
och samma organisation, där fylkeskommunen drev verksamheten.<br />
Genom bättre samordning, bland annat genom att slå samman<br />
mindre, separata skolenheter till en något större, starkare<br />
organisation, blev det i många län möjligt att etablera ett mer<br />
decentraliserat utbud i form av så kallade kombinerade gymnasieskolor.<br />
Om vi tar ett glesbebyggt län som Nordland som<br />
exempel och ser på utbredningen av de allmänna teoriämnena<br />
(d.v.s. gymnasieutbudet), ser vi att detta slags utbud sedan mitten<br />
av 1970-talet finns i sex kommuner/regioner som annars<br />
haft svårt att få ett sådant utbud som rena gymnasieenheter. Att<br />
det ändå är så att ungdomar från omkring tio av länets 45 kommuner<br />
måste flytta hemifrån för att fortsätta sin skolgång är en<br />
annan sak. Här skiljer sig <strong>Sverige</strong> och Norge åt.<br />
Gymnasieingenjörer fanns tidigare i <strong>Sverige</strong> än i Norge, t.ex.<br />
Göteborgs Tekni<strong>ska</strong> Institut. 1960 års gymnasiereform gjorde<br />
den tekni<strong>ska</strong> utbildningen i samverken med naturveten<strong>ska</strong>plig<br />
inriktning tillgänglig på 125 orter i <strong>Sverige</strong> mot att tidigera bara<br />
funnits på 25.<br />
Sammanfattning<br />
Sammanfattningsvis har reformerna av grundskolan och gymnasieskolan<br />
i <strong>Sverige</strong> och i Norge inneburit en geografisk spridning.<br />
Detsamma gäller förskola och högskola. Det har bidragit<br />
till att ge <strong>glesbygd</strong>sborna ökade möjligheter till utbildning. Men<br />
i flera fall har alternativa lösningar av olika slag måst utvecklas,<br />
för att möjliggöra för invånare i <strong>glesbygd</strong> att kunna hålla jämna<br />
steg med dem i städer och tätorter visavi övergripande sociala<br />
och demokrati<strong>ska</strong> mål. Exempel på alternativa lösningar har<br />
varit ändrad skolorganisation, justerade läroplaner, långa<br />
skolskjutsar och inackordering. Problem uppmärksammades<br />
redan i reformarbetet i <strong>Sverige</strong>, men fick inte hindra den nationella<br />
utvecklingen. Kriti<strong>ska</strong> röster höjdes på 1970-talet och<br />
medförde en del kompromisser. Under 1960- och 1970-talen<br />
hotades många små skolor i båda länderna av nedläggning.<br />
Forskningsarbeten kom igång t.ex. i <strong>Sverige</strong> om<br />
åldersblandad/årskurslös undervisning och i Norge om samordning<br />
mellan skolformer. Resultat från dessa projekt fick betydelse<br />
för arbetet med att revidera läroplanerna för båda länderna<br />
78
Change language