Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

B. Studier
En undersökning av skolskjutsningens inverkan på banens
skolprestationer (Petersson 1960)
Bakgrund. Petersson skriver följande om bakgrunden: “För att
erhålla en god organisation av låg- och mellanstadierna erfordras
ofta mer eller mindre omfattande centraliseringar. Dessa
kräver antingen inackordering av eleverna på en centralort eller
skolskjuts. Ett bestående intryck för den som vid flerfaldiga tillfällen
avlyssnat diskussioner kring dessa frågor, är den osäkerhet,
med vilken man rör sig kring de problem, som sammanhänger
med skolskjutsningen.” (s. 6).
Syftet. Den studie som redovisas här belyser skolskjutsningens
inverkan på elevernas skolprestationer på låg- och mellanstadierna.
Urval. Undersökningen genomfördes i skolor inom ett inspektionsområde
i Västernorrlands län. Kravet på skolorna var att de
fanns på landsbygden, var av aA - typ och bB - typ och var centrala
för ett vidsträckt område med skolskjutsar som följd.
Antalet skolor var elva och antalet elever 664. Pojkar och flickor
redovisades separat, d.v.s. 350 respektive 314. När det gäller
skjutsavstånd talar Petersson om närelever, som inte åker
skolskjuts och har högst 15 minuters skolväg, och fjärrelever,
som dagligen åker skolskjuts om minst 30 minuter enkel resa.
Han använder sig av standardprov, grupptest, lärarbedömningar
och prov för mätning av eventuell uttröttning.
Resultat. Det fanns inga tidigare svenska studier på den här
åldersnivån. Däremot hade Boalt (1942) gjort en studie på
realskolan. Erfarenheterna från den studien visade, att resultaten
var sämre för eleverna ju längre restid de hade. Men en
intressant iakttagelse framkom när materialet delades upp på
undergrupper. Då visade det sig att prestationerna berodde på
hur eleverna använde sin restid. Långresande kunde t.o.m. få
bättre resultat! Andra hade redovisat att inackorderade real-
118