Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

de i nära samarbete med lärarutbildningsinstitutionerna. Under
perioden 1980 till 1988 hade 360 av totalt 3 000 lärare i
Nordlands fylke genomfört minst en halvårsenhet inom något
av dessa kursupplägg (Solstad 1997, sidan 22).
B. Utvärderingar och uppdrag
Allmän kunskap genom lokal inlärning - ger L97 svaret?
(Solstad 2004)
Uppläggning och resultat. Projektet “Likeverdig skole i praksis”,
ett av sammanlagt 25 projekt inom Norges forskningsråds program
för utvärdering av Reform 97, tog upp frågan om bruket
av elevaktiva arbetssätt, som tema- och projektarbeten, och om
bruket av det lokala lärostoffet i skolan. Det empiriska upplägget
omfattade frågeformulär till rektorer och klasslärare från
360 grundskolor (fådelte och fulldelte låg- och mellanstadier,
små och stora kombinerade låg-, mellan- och högstadieskolor
och rena högstadieskolor). Tjugoen av dessa skolor valdes sedan
ut för så kallade närstudier (observation, intervjuer, dokumentstudier).
De viktigaste slutsatserna med relevans för vår kartläggning
kan sammanfattas enligt följande:
- Det finns en tydlig dimension av stad kontra landsbygd
och centrum kontra periferi, som gör sig gällande i synen på
hur viktigt det är att använda lokalt lärostoff. Medan omkring
hälften av lärarna vid de stora fulldelte skolorna hävdar, att det
är det gemensamma materialet som måste ha företräde, gäller
det knappt en tredjedel av lärarna på de fådelte skolorna. Den
senare gruppen pekar oftare på bägge alternativen som lika viktiga.
162
-Det är lärarna vid de mindre landsbygdsskolorna som oftast
rapporterar att de uppfyller kraven i L97, när det gäller att
använda lokalt lärostoff.
- Lärarna vid dessa skolor upplever klart oftare än lärare vid
större skolor att eleverna är mer motiverade när de arbetar
med lokala teman och projekt.