Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

-Även med hänsyn till undervisningsmaterial var det stor
variation från kommun till kommun. Inom varje kommuntyp
framkom att den kommun som använde mest per elev
för dessa syften, använde dubbelt så mycket som den som
använde minst.
- Den ekonomiska situationen för grundskolan ansågs från
kommunalt skolpolitiskt (skolstyrelsen), professionellt (skolchef)
och lärarorganisatoriskt (lärarlagets ledare) håll som
svårare efter införandet av det nya intäktssystemet 1986,
medan kommuncheferna i regel inte såg det på det viset.
- Alla de ovan nämnda grupperna inom kommunen trodde
att det nya finansieringssystemet för kommunerna skulle
tvinga fram skolcentralisering. Med undantag för gruppen
kommunchefer var detta synsätt närmast unisont.
Yrkesmässiga resurser på kommunnivå
-Det fanns stora olikheter kommunerna emellan, särskilt för
de mindre (räknat i folkmängd) glesbygdskommunerna med
många mindre skolor, när det gällde professionell kompetens
på kommunnivå. Bara under den korta perioden 1989-
1991, då insamlandet av data till projektet pågick, fanns det
flera exempel på att professionella inom kommunen togs
bort som en besparingsåtgärd för att undvika nedläggning
av kommunens skolor. Denna situation hotade det likvärdiga
skolutbudet.
Yrkesmässiga resurser på skolnivå
Trots en rad olika åtgärder för att förbättra rekryteringen av
lärare till skolor i utkantsområdena var lärarrekryteringen till de
mindre skolorna problematisk. Bland annat infördes anteciperade
ålderstillägg (från 1964) för lärare vid de minsta skolorna,
studieledighet (från 1979) under vissa villkor för lärare som tog
anställning vid skolor med hög lärargenomströmning, och
decentraliserad lärarutbildning (från 1979) för att studenter från
utkantsområden skulle kunna genomgå lärarutbildning utan att
behöva flytta hemifrån m.m.
107