Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den bild som växer fram av <strong>glesbygd</strong>sskolan i relation till<br />
tätortsskolan är, att skolan går att organisera på olika sätt.<br />
Läroplanerna är inte längre något hinder för lärare och rektorer<br />
att planera grupper, avdelningar, klasser <strong>eller</strong> undervisning efter<br />
behov. Kontinuerligt har läroplansrevisioner underlättat egna<br />
initiativ på skol- och klassnivå. Åldersblandade klasser <strong>eller</strong><br />
grupper, B-form med samläsning på olika sätt, användning av<br />
IKT (t.ex. mobiltelefoner kopplade till datorer med konferensmöjligheter),<br />
studiebesök, lagarbete och samverkan med omgivande<br />
samhällsinstitutioner är bara några exempel på vad som<br />
skulle kunna utvecklas. Men det behövs stödåtgärder av olika<br />
slag. Vi har kunnat identifiera behov av stöd för lärarna i planering<br />
och genomförande av undervisningen. I en <strong>glesbygd</strong>sskola<br />
är lärarna ofta få och saknar någon att diskutera med. Det<br />
kan innebära behov av seminarier, studiedagar, nätverk med<br />
kollegor, vidareutbildning, kompetensutveckling etc.<br />
Läromedlen är sällan anpassade för alternativa lösningar av<br />
detta slag. Många gånger får läraren själv utveckla det undervisningsmaterial<br />
som används <strong>eller</strong> söka lämpligt sådant. Allt detta<br />
tar tid och behöver samordnas. I dag saknar cirka 20 % av lärarna<br />
på grundskolan i <strong>Sverige</strong> pedagogisk utbildning, vilket ytterligare<br />
understryker behovet av en lämplig kun<strong>ska</strong>psbas. I fristående<br />
skolor är det cirka 40 %. Siffran är ungefär densamma i<br />
<strong>glesbygd</strong>skommuner som i riket som helhet, men variationerna<br />
är stora mellan kommuner och mellan skolor. Föräldrar till barn<br />
i <strong>glesbygd</strong>sskolor är mycket måna om att få utbildade lärare till<br />
skolan. Men det är inte lika lätt att rekrytera lärare till skolor i<br />
<strong>glesbygd</strong> som till skolor i tätorter. Däremot är lärarstabiliteten<br />
större i <strong>glesbygd</strong>, när man som lärare väl etablerat sig där.<br />
Lärarstabiliteten kan em<strong>eller</strong>tid ha olika effekt på utvecklingsbenägenheten<br />
vid skolan, när man jämför <strong>glesbygd</strong> och tätort.<br />
Det visar sig nämligen, att lärarstabilitet är till nytta för skolutveckling<br />
i större skolor men kan vara negativ för utvecklingen i<br />
<strong>glesbygd</strong>sskolor. Genom att lärarna är få kan hänsyn <strong>eller</strong> fördragsamhet<br />
innebära, att man går varsamt fram. Kommunikationen<br />
blir känsligare. Impulser utifrån blir färre. Vi vet också<br />
genom olika studier, att den sociala kontrollen kan fungera<br />
självregelerande. Den lilla skolan är mer sårbar.<br />
192
Change language