Utbildning i glesbygd - samspel eller konflikt - Hela Sverige ska leva

elever med särskilda behov ser olika ut. Sårbarheten är naturligtvis
påtaglig i de små skolorna, t.ex. vid rekrytering av lärare.
Den personliga relationen mellan lärare och elever är tydligare i
små skolor och samtidigt också den sociala kontrollen.
Elevernas baskunskaper visar inga skillnader. Valfriheten har en
annan innebörd genom att färre alternativ kan erbjudas i de små
skolorna och att dessa oftare är förankrade i bygden. Det visar
sig också att skolstorlek spelar mindre roll ju längre upp i
skolåldrarna man kommer. Äldre elever uppskattar större skolor
främst av sociala skäl. Studien visar också på skolans starka symbolvärde
för bygden, den lilla ortens identitet och möjlighet att
överleva. Slutsatsen är att varken empirin från fallstudierna eller
analyserna i de två kunskapsöversikterna stöder antagandet att
en viss skolstorlek kan anses vara kvalitativt överlägsen.
Uttryckt på annat sätt innebär det att skolmiljöerna enligt
denna studie kan anses likvärdiga. Det är emellertid viktigt att
påpeka, att vägen dit kan se mycket olika ut.
Utbildningsvillkor i glesbygd (Skolverket 2000).
Bakgrund: Regeringen gav 1999 Skolverket i uppdrag att främja
uppfyllelsen av de nationella målen och särskilt verksamhetens
kvalitet och likvärdighet. I antologin Likvärdighet i skolan
(1995) har Skolverket analyserat begreppet likvärdighet ur olika
perspektiv. Genom det arbetet byggdes en tankemodell upp om
likvärdighet i skolan som grundar sig på tre begrepp, nämligen
lika tillgång till utbildning, likvärdig utbildning och utbildningens
lika värde. Dessa begrepp samt skollagens portalparagraf
om lika tillgång till utbildning och utbildningens lika värde ligger
till grund för den genomgång av studier om utbildning i
glesbygd, som presenteras i denna rapport.
Syfte och frågeställningar.
De frågor som formulerades i projektet var följande:
Finns förutsättningar för likvärdig utbildning i glesbygdskommunernas
grundskolor och gymnasieskolor?
149