analys av utredningsprocesser och till - SLU

Miljösamverkan Skåne vägtrafikbuller februari 2010
valtningar har en särskilt svår uppgift eftersom de i praktiken måste ta hänsyn
till båda lagstiftningsområdena. I enskilda ärenden kan ledamöterna hantera
situationen genom att iträda sig den roll som förväntas vid beslut inom respektive
lagrum. Svårare är däremot att beakta båda lagstiftningarna vid ett och samma
ärende, som t ex ett framtagande av en trafikbullerpolicy innebär. Vilken roll
ska ledamöterna då iträda sig – planeringsrollen eller tillsynsrollen?
Fördelen med sammanslagna nämnder är dock att ledamöternas insyn i de
båda lagstiftningsområdena kan skapa goda förutsättningar för väl avvägda
beslut och goda helhetslösningar.
3. HUR TAR MAN FRAM EN TRAFIKBULLERPOLICY?
3.1 Deltagande nämnder och roller
Eftersom byggnadsnämnden, miljönämnden och den kommunala nämnden för
väghållning (härefter tekniska nämnden) alla är lika berörda av en trafikbullerpolicy,
bör samtliga tre nämnder vara med i arbetet med att ta fram policyn.
Inom tekniska nämnden kan förutom trafikkompetens även exploateringshandläggare
eller tjänstemän som förvaltar kommunens mark eller för kommunens
räkning ingår avtal med exploatörer, behöva delta i arbetet.
Uppdragsgivaren bör dock vara byggnadsnämnden eftersom den nämnden
kommer att tillämpa policyn i störst utsträckning genom sitt planeringsuppdrag.
Uppdraget kan även komma från kommunfullmäktige, beroende på policyns
dignitet. Byggnadsnämnden blir då utförare. Det kan vara lämpligt att
policyn antas av byggnadsnämnden, och godkänns (eller antas) av de övriga
berörda nämnderna.
Byggnadsnämndens roll i framtagandet av en trafikbullerpolicy bör framför allt
vara att bevaka att de policykrav som bestäms har stöd i gällande plan- och
bygglagstiftning. På vilket sätt kan policykraven föras in som planbestämmelser
eller på annat sätt implementeras i planeringen och byggandet? Utmaningen för
byggnadsnämnden är att utan att göra avkall på stadsbild, boendekvalitéer etc.
finna lösningar som bidrar till en så god ljudmiljö som möjligt och lösningar
för hur bullerfrågan kan implementeras i planeringen.
Miljönämndens uppgift bör vara att utan att göra avkall på människors hälsa,
t o m enskilda individers hälsa, beakta behovet av förtätning och andra boendemässiga
kvalitéer. Nämnden måste fråga sig hur man utifrån miljöbalkens
olägenhetsbegrepp kommer att bemöta eventuella framtida klagomål från boende
i den bebyggelse som byggts utifrån policykraven. Undviks uppkomst av
störningar och tryggas människors hälsa i tillräcklig grad genom policykraven?
Tekniska nämndens roll bör vara att, förutom att delge sina erfarenheter som
väghållare, försäkra sig om att policykraven vid händelse av bullerklagomål i
efterhand inte leder till krav på efteråtgärder som drabbar nämnden. Tekniska
nämnden bör även tillse att policykraven inte blir orimligt fördyrande i byggprocessen.
Ett förvaltningsövergripande samarbete ökar förutsättningarna för att kommunen
ska kunna ge en tydligare bild av vad som gäller vid nyetablering av bostäder.
Därför är det förstås viktigt att miljönämnden kan stå fast vid sina ställningstaganden
så att inte kommunens arbete och trovärdighet i bullerfrågan
36(84)