analys av utredningsprocesser och till - SLU

Miljösamverkan Skåne vägtrafikbuller februari 2010
Miljödomstolen i Vänersborg 2006-01-26, M 5329-04. Se sammanfattning av rättsfallet under
3).
MD finner det skäligt att förelägga Vägverket att vidta bullerreducerande åtgärder i form av
utbyte av fyra fönster i gaveln mot vägen trots att sådana åtgärder enligt regeringens åtgärdsprogram
i första hand ska vidtas för bostäder där den ekvivalenta ljudnivån uppgick till 65
dBA. Kostnaden får vid en avvägning mot den förbättring av inomhusmiljön som kan förväntas
uppstå inte anses orimligt betungade för Vägverket.
Miljööverdomstolen 2002-06-06, M 7971-2000
Banverket förelades att senast ett visst datum i samråd med fastighetsägaren och med dennes
samtycke ha åtgärdat ljudnivåerna så att maxnivån inomhus nattetid inte översteg riktvärdet.
Att kostnaden var större än fastighetens värde ansågs inte vara skäl att frångå riktvärdena (avsåg
maxvärden inomhus nattetid).
Miljööverdomstolen 2004-06-01, M 6015-03
Befintlig järnväg. I nytto-/kostnadsavvägningen tog Miljödomstolen upp de omfattande investeringar
som gjorts på banan och att dessa medfört högre turtäthet och därmed ökat buller.
Beräknad kostnad om 5 000 – 10 000 kr per löpmeter ansågs inte oskälig (förlängning av plank
på en 400-meterssträcka och ett nytt lågt plank på 350 m på en bullervall som bekostades av
kommunen). Bullernivåerna uppgick till 75-82 dBA max Fast.
Boverket menar att man i städers centrala delar i vissa fall kan tillåtas medge
avsteg från riktvärdena om man t ex har en tyst eller ljuddämpad sida och bullersituationen
i övrigt är tillfredsställande. Jämför med diskussionen om lokala
etappmål/lokala riktvärden under kap 6 och 7.
6. FÖRHÅLLANDET TILL PBL, CIVILRÄTTSLIGA AVTAL,
BULLERSERVITUT MM
I en detaljplan får bestämmas om bl a skyddsanordningar för att motverka
störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna
värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat
liknande som omfattas av 9 kap. miljöbalken (5 kap 7 § 11 plan- och bygglagen,
1987:10, PBL).
Vid bedömningen enligt miljöbalken om det föreligger en olägenhet för människors
hälsa enligt 9 kap 3 § MB och om det är rimligt att kräva åtgärder av visst
slag eller med viss bullerbegränsande verkan, tas inte hänsyn till om bullret
godtagits i civilrättsliga avtal, och inte om det godtagits vid planläggning enligt
PBL, eller vid avvägningar enligt annan lagstiftning. Miljöbalken gäller parallellt
med PBL, vilket innebär att om en åtgärd har medgivits enligt PBL, eller har
vissa begränsningar enligt den lagen, hindrar det inte att man med stöd av miljöbalken
kan ställa hårdare krav. Detta framgår av förarbetena till miljöbalken
samt ett flertal rättsfall. Den enda begränsningen är att tillstånd eller dispens
enligt miljöbalken inte får meddelas i strid mot detaljplan/områdesbestämmelser
enligt PBL (MB 2:6), med undantag för små avvikelser som inte
motverkar syftet med planen/bestämmelserna.
Frågan är om man kan ta hänsyn till ”lokala riktvärden” i form av att det i
bygglovs- och planhandlingarna klart och tydligt framgått vilka riktvärden för
trafikbuller som inte får överskridas. Sådana riktvärden är valda efter förutsättningarna
på platsen. Eventuellt kan man göra undantag från de nationella riktvärdena
i så fall, dock bör det endast ske i de fall tillsynsmyndigheten genom
formellt remissförfarande utan förbehåll vad gäller planens ”lokala” riktvärden
tillstyrkt detaljplan eller bygglov för det aktuella området där klagomålet före-
73(84)