analys av utredningsprocesser och till - SLU

Miljösamverkan Skåne vägtrafikbuller februari 2010
4. BERÄKNINGAR OCH MÄTNINGAR
a) Mest trafiktäta perioden
Riktvärdena (LAeq) beräknas normalt på basis av årsmedeldygnstrafiken, men
särskilda omständigheter kan motivera att ljudnivån baseras på basis av en annan
tidsperiod – exempelvis om en stor del av årstrafiken förekommer under
en kortare tid. Beräkningar/mätningar bör då baseras på den mest intensiva
perioden.
Miljööverdomstolen 2009-05-06, M 3482-2008, och Miljödomstolen i Växjö 2008-04-04, M
2178-2007 / Mest trafiktäta perioder
MD menar att eftersom trafik- och bullersituationen i fallet varierar kraftigt över året, är det
relevant att låta den mest störande perioden vara utgångspunkt för om det ska krävas åtgärder
eller inte, dvs. ur störningssynpunkt kan inte en tystare vinterperiod kompensera för en bullerstörd
sommarsäsong.
Målet var uppe i MÖD för prövning av en annan fråga, men även MÖD sa att
bedömningen av vilka krav som är möjligt och rimligt att kräva ska baseras på
de faktiska förhållandena i varje enskilt fall och hänvisade till ”mätning av aktuella
bullernivåer under högsäsong”.
Miljööverdomstolen 2007-04-26, M 3434-2006 / Hänsyn till trafiktätaste perioden
Då de boende använde bostäderna främst på sommaren, då trafiken samtidigt var som värst,
skulle mätning/beräkning av ekvivalentnivån utgå från trafiken under sommaren.
b) Verklig hastighet eller skyltad, hänsyn till accelerationer mm
Vid beräkningar och mätningar bör – kan antydas i praxis - hänsyn tas till
verklig hastighet, accelerationer i backe, om det finns anledning att anta att
dessa förhållanden inverkar på bullernivåerna. Jämför även med fallen avseende
trafiktätaste perioden.
Miljööverdomstolen 2008-10-03, M 4549-2007 / Mätningar/beräkningar baseras på verklig
hastighet (se ovan under 3)
Se även Högsta domstolen, NJA 1999 sid 385/Skadeståndsmål, som går in på
frågorna om orts-/allmänvanlighet och buller med anledning av acceleration
efter en korsning.
c) Fasadreflektion, uteplats, bostadsområdet i övrigt
Fasadreflektionen bör räknas in, anser Naturvårdsverket (2001-12-20, Dnr 540-
355-01 Rv, Riktvärden för trafikbuller…, sid 39 f):
”När det gäller fasadreflektion har man hitintills inte räknat med denna bullerökning när man
bedömt uppfyllelse av bullerriktvärdet. Det är här viktigt att uppmärksamma att på uteplats i
anslutning till fasaden upplevs i verkligheten även det reflekterande ljudet. Detta innebär att
ljudnivån ökar med c:a 3 dBA och nivån på uteplatsen uppgår därför till 58 dBA. När det gäller
störningsgraden vid ljudnivån 55 dBALeq 24 h har undersökningar visat att i samband med
vägtrafik har andelen mycket störda varit 5-10% vid denna nivå. När det däremot gäller järnvägstrafik
där inga vibrationer förekommer känner sig knappt någon sig mycket störd vid denna
nivå. En förutsättning för detta är dock att den maximala ljudnivån då inte överstiger 80
dBA. Denna skillnad i störningsgrad mellan väg- och järnvägstrafik har beaktas på så sätt att
för järnvägsbuller medges en höjning av riktvärdet för buller i bostadsområdet i övrigt till 60
dBALeq 24 h. För att erhålla efterfrågad jämförbarhet mellan väg- och järnvägstrafikbuller är
det lämpligt att för uteplats låta fasadreflexen vara inräknad när det gäller både vägtrafikbuller
71(84)