analys av utredningsprocesser och till - SLU

Den ovan beskrivan högbullerjämförelsen mellan olika banor i landet och
störnivåvärderingen för framtiden presenterades också i Burlövs kommuns remissvar mars
2005, en pm (Skärbäck 2005-09-16) som bilades Burlövs kommuns remissvar (2005-11-03).
Undertecknad håller ett anförande på Seminariet ”Störande ljud, buller och
planprocessen”, Ljudmiljöcentrum, Lunds Universitet, den 13 januari 2006. Rubriken är
”Svagheter i nuvarande bullerhanteringen”.
Fråga 2: Hastigheten i trafikutvecklingen och de samhällsekonomiska
vinsterna
I sin remisshandling använde Banverket år 2020 som prognosår, vilket kommunen tyckte
var alldeles för kort. Jonas Eliasson (2005), Transek AB, engagerades för att göra en
samhällsekonomisk analys, jämförelse mellan markalternativet och tunnel. Han kom fram till
att Tunnel är 150 mkr till 690 mkr mer lönsam om man räknar 3,4 % årlig trafikutveckling,
överlagrat buller från motorväg och rimlig hänsyn till framtidsutvecklingen. Därmed tyckte
Burlövs kommun att det var klart enligt Miljöbalken att tunnelalternativet måste komma före
markalternativet.
Länsstyrelsen godkände MKBn för utställning i juli 2005. Det tolkade dock Banverket
som att de redovisade miljökonsekvenserna med sina åtgärder var acceptabla för
markalternativet, och med ett brev avbröt Banverket hela samarbetet genom att föreslå
nedläggning av Miljögrupp Burlöv. Detta förvånade alla, inte minst Länsstyrelsen. MKBn
vara bara godkänd som dokument att kunna ställas ut. Länsstyrelsen och gruppen menade att
konsekvenserna och åtgärderna inte var bedömda som acceptabla varför fortsatt samarbete
skulle behövas.
Banverket hade i den slutliga remissutgåvan inte kompletterat MKBn med det
övergripande framtidsperspektivet från ”Vägval för SV Skåne” enligt Länsstyrelsens begäran,
utan hade bara nöjt sig med att föra in rapportnamnet i referenslistan.
Fråga 3: Beräkningsmetodens anpassning till särskilda förhållanden
Under 2005 bad Burlövs kommun Professor Jan-O Mattsson om ett yttrande (2005-06-27)
angående Åkarps kalluftsbildning. Utifrån sina tidigare studier under många år av topografins
och öppenhetens betydelse för kalluftsbildning samt väderstatistik kom Mattsson fram till att
kalluftsbildningen kan vara ovanligt omfattande. I ett senare yttrande (Mattsson 2005-12-07),
efter ytterligare analys av en långa tidsserie med väderstatistik, preciserade han frekvensen till
sannolikt flera nätter per vecka.
Den 25 november, 2005 fick Wadbro visa sin film på ett stort seminarium ”Buller, hälsa
och samhällsbyggande” (MISTRA-programmet Ljudlandskap), Norra Latin, Stockholm, dit
merparten (140 deltagare) av Sveriges expertis på buller, akustik och därmed relaterad
forskning hade samlats. Intresset för filmen var stort.
LjudmiljöCentrum Lunds universitet intresserade sig för filmtekniken som medel att göra
de annars så svårbegripliga miljöeffekterna av buller pedagogiskt lättförståeliga. Ett
forskningsprogram togs fram (Skärbäck 2006b).
19